Så är vi officiellt på andra sidan. Vi har slutat amma! Den här gången blev amningsresan precis allt jag önskade och ville. När jag började amma Evy så fanns det inga tankar om hur länge vi skulle hålla på, det enda jag visste var att jag ville följa vår process och inte bestämma si eller så i förväg. Det kändes viktigt eftersom amningen med Edith var lite annorlunda i det avseendet. Tänker ibland på att jag hade ammat Edith längre om det inte vore för att jag blev påverkad av vad man "borde" och inte. Fick av olika anledningar för mig att jag bara borde amma henne i 6 månader, vilket rubbade hela min egen känsla. Det blev också svårt när jag märkte att jag inte alls var redo att sluta då och därmed en inre konflikt och känsla av att jag borde sluta fast jag inte ville, så höll det på inombords tills vi slutligen slutade vid 10 månader och det avslutet var en del lättnad och massor med sorg, tårar och jobbiga känslor - antagligen för att jag inte var helt färdig men inte orkade med de inre konflikterna om att jag borde ha slutat vid 6 månader. Så med Evy kändes det viktigt att låta amningen vara ifred. Att amma på så länge vi båda trivdes utan att fundera så mycket. Innan jul när hon var 11 månader slutade vi amma på natten. I januari slutade vi amma på dagen och sen var det bara 05-morgon-amningen och kvällsamningen kvar. Förra veckan slutade vi helt och då blir hon 14 månader om ca en vecka. Den här gången kändes avslutet helt odramatiskt och självklart. Jag har inte varit ledsen eller tyckt att det har varit jobbigt, antagligen för att vi tagit allt i vår takt och när det väl trappades ner så var det naturliga steg och inte framtvingat. Jag är så ofantligt glad över att ha kunnat ammat båda barnen och att ha fått så fina amningsupplevelser med båda (förutom det ovan så var amningen med Edith fantastisk). Så oerhört tacksam för att det varit krångelfria upplevelser, vilket inte är en självklarhet. Förknippar amningsstunderna med så mycket fint, mysigt och kärleksfullt som jag alltid kommer bära med mig. Blir helt rörd när jag tänker på det nu. 💘