Okej, låt oss gå in i vår bröllopsdag. Vårt bröllop började egentligen på fredagen då alla gästerna kom till Bjurfors. De långväga gästerna kom redan på eftermiddagen. Känslan när alla våra närmaste personer droppade in och samlades på samma plats var oslagbar. Fredagen bestod sedan av gemensam middag (grillbuffé), speeddating (för att bryta isen och låta alla prata med alla) och förfest i ett gigantiskt indiantält med renfällar, ljusslingor, omaka mattor och bildspel på alla gäster. På lördagen vaknade jag en stund innan åtta och klev i morgonrocken. Bröllopsdag! Jag minns inte så mycket annat än min glädje. Folk frågade om jag var nervös, men inte alls. Bara taggad. Och pirrig. Annelie som skulle göra mitt hår kom strax efter åtta och vi åt en snabb frukost med syrran och mamma innan vi kastade ut Kim från vårt rum och började med piffet. Kim åkte till Stjärnsund ett par timmar innan mig och blev snygg snabbt. Vi alla bodde på Bjurfors Hotell & Konferens i Avesta. Vi och våra gäster upptog hela anläggningen. Det var så fint se dem hänga utanför sina små gula hus. Hej storebror och storasyster! Jag blev lite rastlös så hjälpte en av våra toastmadames, Ida, med hennes hår. Mina vänner kom in en efter en och hängde, lånade någon hårtång, hjälpte varandra eller bara kollade läget. Syrran inspekterar trosorna som jag egentligen ville ha pga så förbaskat sköna, men som inte blev tillslut ändå. Snygga! Ibland fick jag pauser och hann lägga smink och se över packningen. Då blev mamma, syrran och mormor fina i frisyren. Min mormor är gulligast. Jag ville ha en uppsättning som jag kände igen mig själv i, ganska enkel men ändå maffig. Helst inte för "fin", mer slarvig och levande. Jag satte i extra hår från Hairtalk som även Annelie jobbar med några månader innan för att hon skulle ha mer hår att arbeta med. I efterhand ser jag på bilderna hur jädra roligt vi hade då frisyren hänger allt längre ner ju senare det blev och både skor och brudklänning är nersölade med lera och damm. Bra fest med andra ord! Och slöjan åkte på. Sista touchen: Borsta tänderna. Plötsligt drog klockan iväg och jag insåg att om knappt två timmar är jag en gift kvinna. Blev totalsvettig och virrade runt en stund med packningen innan jag sansade mig och fick in mig själv, klänningen, fotograf-Sara och syrran i bilen. Vi stannade till i Avesta för att plocka upp buketterna på blomsterbutiken, eller jag satt kvar i bilen med slöja och morgonrock. Passade på att läsa igenom orden jag skulle läsa upp för Kim på vigseln. Och började storböla. Alltså en sådan där hulkande gråt. Tänkte att det här kommer aldrig att gå - jag kommer inte klara att läsa upp detta för honom. Så läste det igen och igen för att försöka få det ur systemtet. Så åkte vi vidare till Stjärnsund. Väl där mötte jag mina systerdöttrar som skulle vara brudnäbbar och drabbades igen av att det nu var på riktigt. Snart. Så gick vi in i världens vackraste gamla smedja som nu var vår bröllopslokal. Vi hängde upp klänningen och bytte om. Bakom oss syns vårt "Första hjälpen"-bord där det fanns alltifrån choklad, plåster, shots, samtalsämnen, hårnålar, tops osv. Allt som kan tänkas behövas under en helkväll. Så smög tjejerna in i sina söta klänningar och deras allvarsamma miner gör mig så rörd. Så kom våra två andra små brudnäbbar, kören som skulle sjunga på vigseln, Kim och hans bestman Mange var ute på vattnet i båten, gästerna hade kommit med bussen och var på väg genom fårhagen till vigselplatsen och vi alla var redo. Och tillslut kom även pappa springande. Han hade fastnat på bussen pga en busschaufför som kommunicerade lite klent. Så gick vi i samlad trupp mot vigselplatsen ... Ja, jädrar. Det är så svårt göra den här helgen och upplevelsen rätta i bara ord. Att gifta mig med Kim är det roligaste och finaste jag upplevt. Läs inlägget om vår vigsel i ord och bild HÄR. Alla bilder av vår bröllopsfotograf Sara Holmberg.
