Idag är en sådan där dag som jag behöver sänka ribban. Gårdagen blev sen i mina mått mätt. Vi käkade middag med min svägerska och hennes vän och hade så förbaskat roligt. Jag somnade vid ett och vaknade som ett litet vrak. Det kändes som att jag fick skrapa ihop mig själv för att släpa mig till kontoret - men det var ändå magiskt. Vi skrattade så mycket. Det var sådana där djupa, hjärtliga garv. Och vi pratade om varför en är som en är, ens kvalitéer och brister, hur vi kompletterar varandra, om hur ens familj påverkar en och annat djupt. Och trots att jag idag är helst bara vill sova och bannar mig lite för att jag dels är så tråkig som inte gör sådant här oftare på vardagar och dels för att jag ännu inte riktigt orkar när jag jobbar i högt tempo så var det så värt det. Ibland behöver vi gå utanför rutiner, ramar och det ordentliga jaget och bara leva lite. Och såklart påminna sig själv om att sänka ribban utifrån dagsformen som kommer efter vardagens kalas. Det betyder att jag idag äter pepparkakaor vid skrivbordet och tillåter mig att vara lite långsammare.
