Jag och många andra såg Blondinbellas lista med 100 mål som hon vill uppnå i sitt liv. Efter att hon publicerade sin så har jag sett flera som gjort liknande. Den gemensamma nämnaren för dessa listor är prestation. Och att tänka större än stort. Jag började fundera på hur jag skulle formulera en sådan lista och ramlade spontant in på samma linje, prestationslinjen. Tankar om att omsätta ännu mer i bolaget, att någon gång bli en så bra föreläsare att jag vinner pris, att få fortsätta karriären länge till och toppa den med massor av coola grejer. Men. Så började det skava. Vill jag detta? Nej. Jag vill inte göra listor med mål som jag ska klara av i livet. Jag vill inte spä på pressen att prestera ytterligare. Jag vill inte leva mitt liv i att checka av coola grejer. Jag vill över huvudtaget inte prestera mer än jag behöver. Mitt standardsvar när någon frågat varför jag inte springer lopp eller tävlar i t.ex. löpning nu är att jag tävlade under hela uppväxten och är mätt på det. Och det ligger nog något i det. Jag presterar i mitt jobb. Jag tvingas prestera även när jag inte orkar, för att mitt jobb går ut på att visa att jag finns, att jag är grym och att sälja in mig själv som varumärke, person och uppdrag. Och det räcker. Jag vill inte prestera i min träning, i hur jag ska leva mitt liv eller hur många coola grejer jag ska uppnå innan en viss ålder. Jag tror att det skulle få mig att tappa känslan och glömma att njuta av det lilla då. Innerst inne så längtar jag ofta efter en prestationsfri (så nära det går att komma) vardag med ett arbete som handlar om att sätta händerna i jorden och vara utomhus (trädgårdsmästare och florist ni vet). Något som skulle kännas som raka motsatsen mot det jag gör nu. Hm, vart ville jag komma med detta nu då? Jo, jag vill bara påminna om att det är okej att inte vilja prestera hela tiden. Och det är framförallt viktigt att inte bara ryckas med och hamna i sådant som man tror att man vill ha för att så många andra verkar vilja ha det. Alla strävar inte efter att bli världskända, bli rika, resa över hela världen, ha den perfekta kroppen och allt det där som vi ofta ser i sociala medier. Det är okej att känna efter och fundera över vad en själv innerst inne vill, oavsett hur coolt eller icke-coolt det råkar vara. Vill även lägga till att det givetvis inte är något fel att vilja uppnå mänger med coola saker, sätta mål och älska att prestera och tävla. Det är bara viktigt att påminna sig om att vi alla är olika och vill olika saker.
