Att tänka bakåt är många gånger betydligt lättare än att se framåt. Vi fastnar ofta i det som varit och vill på många sätt tillbaka. Jag tänker på "de där jeansen som jag hade för sju år sedan, de ska passa igen" eller "då gjorde jag såhär och det fungerade ju" och liknande. Jag är ganska övertygad om att vi behöver öva på att släppa det som varit och göra det bästa av det som är nu. Släng de där gamla plaggen som du kom i "då", hitta det som du trivs i nu. Och "förut" när "det där och det där" fungerade med träningen, maten eller hälsan så såg livet och vardagen antagligen annorlunda ut. Du kanske inte hade de där barnen, var tio år yngre, var singel, pluggade, inte hade gått igenom den där skadan osv. Vi förändras i takt med livet och våra behov och det vi mår bra av förändras med oss. Alltså, försök att göra det bästa av det du har här och nu istället för att sträva tillbaka till det som varit. ,. jag ser tillbaka på bilder från innan jag blev sjuk i utmattningsdepression och kan avundas naiviteten, den fysiska styrkan och att jag bara körde. Idag vet jag bättre och övar dagligen på att utgå från mitt nu istället för att jämföra med då. Känslan av att vara "genomtränad" är det jag sörjer mest. Men det kommer, jag är på väg.
