Det är många saker som förväntas av en gravid kvinna. Det finns så enormt många normer och förväntningar på hur man ska vara och agera att man blir helt matt. Den senaste i raden är det här med att jag driver eget företag. Trots att man vet det så hör jag ändå "när ska du gå på mammaledigt då" och "hur länge blir du hemma". Och bemötandet när jag berättar att jag inte kommer att kunna vara föräldraledig på traditionellt sätt så möts det med ointresse, skepsis och ett "jaja, vänta du bara. När du får barn kommer dina prioriteringar att ändras". Och det är just den där meningen som följt med den senaste tiden. Att mina prioriteringar kommer att ändras när jag får barn. Det i sig är jag helt övertygad om stämmer. Att man kommer att prioritera annorlunda i livet generellt. Kanske ägna mindre tid till sådant som tidigare fick ta mycket energi, kanske se över vilka människor som man vill umgås med och hur man fördelar vardagen och liknande. Allt sådant förstår jag. Men det här sägs i samband med att vi pratar om mitt företagande, mitt jobb. Som att jag kommer att prioritera att inte jobba sedan? Eller menar man kanske att mitt företag är en hobbyverksamhet som inte kommer att behöva lika mycket fokus? Jag förstår inte riktigt den kopplingen. Ska jag sluta arbeta för att jag får barn? Sluta driva eget? Hur många har ens valet att prioritera bort att jobba i livet? Vi har inte det. Vi varken vill eller har möjligheten att min man skulle försörja oss båda. Och rent krasst - om jag skulle gå på föräldraledighet i ett år så skulle jag inte ha något arbete att komma tillbaka till, eftersom jag är mitt företag och varumärke och därmed också ansvarig för min egen och Elins (som jobbar för mig) inkomster. Sedan är det prick ingen som sagt något liknande till min man. Såklart. Men tydligen så kommer mina prioriteringar (att jobba i det här fallet) att ändras när jag får barn. För att arbeta eller försörja sig är ju ändå inte så viktigt. Bildkälla.
