Så var den här, måndagen 25 september, dagen då jag officiellt börjar varva ner inför förlossningen. Som egen företagare med en anställd och rullande uppdrag så kommer jag inte att kunna vara föräldraledig som i att stänga ner allting i ett halvår eller år, utan vi (jag, min man Kim och Elin som jobbar för mig) får tillsammans lära oss hur vi bäst ska pussla för att få ihop det nya livet med bebis, jobb och föräldraledighet. Det enda som egentligen vart bestämt sedan en tid tillbaka är att jag från och med idag ska börja rikta fokus från jobb till att varva ner inför förlossningen. Det innebär att jag nu jobbar hemifrån med det som behöver göras och ägnar resterande tid åt vila. Trodde kanske att det skulle ta några dagar att komma ner i varv men min kropp verkar redan ha fattat grejen och tagit kommando. Har vart så trött hela helgen. Somnade på soffan igår eftermiddag, är helt slut nu trots sovmorgon och lugn förmiddag idag. Men det är bra, kroppen får visa mig vägen i det här. Nu har jag precis kommit in efter en långsamt lunk i skogen och runt bryggorna. Har ätit hasselnötskakor och druckit min besatthet isvatten. Ögonlocken är så tunga att det svider ... en powernap i eftermiddag är högsta prioiritet. Det är fascinerande ändå - hur kroppen så tydligt visar vad man behöver - det gäller bara att öva sig på att lyssna och följa med.
