Tusen, tusen tack (!) för alla roliga, smarta och tankeväckande frågor i frågestunden! Ser så mycket fram emot att avverka dem i kommande inlägg. Här är första delen ↓ Hur träffades du och Kim? Er kärlekshistoria liksom.. Den började på ett dansgolv i Oslo där vi båda bodde. Ett klassiskt one night stand som aldrig tog slut kan man säga. Vi träffades på lördag kvällen och jag gick hem först måndag morgon eftersom vi var fullt upptagna med att käka pizza, se på film, laga pannkakor osv under söndagen. Tillslut så tyckte Kim att det nog var bäst att jag stannade en natt till, jag höll såklart med. Att åka trikken (tvärbanan) hem måndag morgon i trasiga strumpbyxor och gammalt festsmink är inte mitt ljuvligaste ögonblick. Sedan sågs vi igen direkt på tisdagen, onsdagen, fredagen, hela helgen, måndagen och tisdagen och ja typ alla dagar och helger som följde. Efter två månader så ringde mormor och frågade om jag var hos min festman (när jag var hos honom) så då passade jag på att fråga om jag var det - vilket ledde till att vi konstaterade att vi var ihop på riktigt. 19 April är det 9 år sedan! Och 20 augusti har vi vart gifta i 2 år. Gudars! // en sen natt på cafe opera // på väg hem från brunch // maskeradfest i oslo – chuck norris & catwoman // temafest svartvitt med snyggaste dojjorna // i en hästdroska i ungern // glada på summerburst // hemlig dejt på galgberget i halmstad // syrran smygfotade // picknick på bryggorna i sjöstan // dansgolvet i hedemora // festklädda på blog awards // dubbelkeps i köpenhamn // party i halmstad // kärleksfulla på middag i ungern // summerburst // nyårsfest i stockholm // Tror du på nåt? Ja. Jag är inte religös, men jag tror på något, lite oklart vad inser jag nu när jag ska försöka formulera det. Och jag tror stenhårt på att man blir en gladare och mer tillfreds person om man är tacksam och känner tacksamhet dagligen. Och uppskattar det man har. Pga hög arbetsbelastning på jobbet har jag blivit utmattad. Jag har arbetet mycket med mig själv, fått stöd och verktyg att hantera stressen, tröttheten, minnet m.m. Jag känner nu att jag är stark och energin är tillbaka. Men dessvärre så är fortfarande inte grundproblemet hos min arbetsgivare löst. Vi har kommit överens om vilka åtgärder som behöver vidtas men dem genomförs aldrig. Eftersom det inte blir löst så blir man konstant påmind om den tuffa och ohälsosamma tiden och jag måste hela tiden försvara mig in för min chef. Jag har inte längre någon ork att fights eller vänta på att arbetsgivare ska ta sitt ansvar. Trots att jag som invid mår bättre och känner mig stark nu så påverkas jag negativt av den ohållbara arbetsmiljön på jobbet och jag ser inget slut på det. Tack vara det här så vill jag bara säga upp mig och lämna jobbet för just nu är det som står ivägen för min hälsa. Frågan är om man vågar säga upp sig utan att ha ett annat jobb? Känner att mitt välmående och hälsa kommer i första hand men oron över att lämna en stabil inkomst är skrämmande. Har du några bra tips hur man kan agera en i en sådan här situtation? Jag vill inte spendera en sekund till här på jobbet. Bara tänken på att lämna jobbet och får ett avslut på här så känner jag lättnad och glädje. Vilken dränerande situation! Jag vill inte säga åt dig vad du ska göra, men jag tror att du har svaret inom dig. Vad säger din magkänsla? Hur ser dina alternativ ut rent praktiskt? Finns det många jobb tillgängliga inom din sektor? Vill du göra samma sak eller utbilda dig vidare? Göra något helt annat? Precis som du säger så är din hälsa viktigast så det är en avvägning. Blir din hälsa bättre eller sämre om du säger upp dig och istället behöver oroa dig för inkomst och inte har tryggheten? Går du igång på möjligheterna och att vara fri eller behöver du tryggheten för att må bra, trots att det inte är en bra plats att vara på nu? Jag känner flera som sagt upp sig utan att ha nya jobb på plats, det är klart att det går. Fundera på frågorna ovan och lyssna på din magkänsla. Kram! Hej! Sover Edith hela nätterna? Hur hanterar du sömnbristen? Vi har sådan tur att hon sover hela nätterna. De första veckorna vaknade hon lite mer och vissa stunder ammade hon hela tiden, men efter första månaden (tror jag) så slutade jag försöka lägga tillbaka henne i sin coconababy (en typ av babynest) som är bredvid min sida sängen. Sedan dess sover hon med oss i sängen och vi alla sover betydligt bättre. Vi lägger oss mellan 22-01 (beroende på om hon haft svårt att komma till ro eller vart kvällsorolig) och hon har tillgång till bröstet hela natten så ammar när hon vill. Jag brukar vakna 1-2 gånger av att hon buffar och inte riktigt hittar, i övrigt så äter hon i sömnen och jag sover samtidigt. Hon sover till 08-09.30. Nu håller vi på att styra om rutinerna så det kommer se lite annorlunda ut. Jag nattar henne tidigare och målet är att hon ska läggas vid 19 (så småningom) och att vi då kan gå upp vid ca 06-07. Kan skriva mer om det när vi kommit in i det. Hej Fia! Jag undrar om du skulle kunna ge tips på vilka klädesplagg du tycker varit/är bäst och mest användbara att ha som nybliven ammande mamma. Även vad som kanske känts onödigt att ha. Jag insåg häromdagen att jag tycker det verkar knöligt att ha både amningsbh o amningslinne utanpå varandra och vet inte riktigt vad jag ska köpa inför första tiden. Vill heller inte lägga ner massa pengar på onödiga plagg som inte kommer till användning ? Givet! Jag fattade inte alls grejen med amningslinne först, just eftersom jag, precis som du skriver, hade amningsbh under. Så knöligt och knäppt. Insåg sedan att man ju bara kan ha linnet och fästa amningskuporna direkt i. Och nu går jag nästan bara i linne! Det är mitt absolut bästa - amningslinne. Upplever att det sitter bättre än amningsbh och det trycker inte alls på bröstvårtorna på samma sätt. Känns friare och skönare. Använder bara amningsbh till vissa plagg och på nätterna under pyjamaströjan. I övrigt så verkar många använda skjorta med amningslinne under eller tröjor som har knappar så man enkelt kan plocka upp bröstet. Det funkar inte för mig. Dels för att mina bröst är för små för att kunna plockas fram på det sättet (trots mjölk och större än nååågonsin osv), och dels för att det blir så naket då. Jag trivs bäst med att ha amningslinne och någon vanlig tröja över och sedan bara dra upp den vanliga tröjan. Då känns det lite mer påklätt vilket kan kännas skönt. Plus att man då kan använda betydligt mer av sin vanliga garderob och inte behöver köpa massor med nytt. Hemma sitter jag ofta utan något alls när jag ammar och är hud mot hud. Övriga klädesplagg som jag älskat som nybliven mamma är tights (helst slitna gamla favoriter) och sköna stora plagg på överkroppen som inte sitter åt.
