Var du orolig under graviditeten? För förlossningen? Hur hanterade du det? Tror jag var ganska lugn i det mesta. Läste "Föda utan rädsla" ett par gånger och gick på gravid-yoga för att förbereda mig för förlossningen och försökte att hitta verktyg som andningen och en känsla av tillit. Min ex-man var ett jättefint stöd vilket bidrog till tryggheten. Tyckte det var mest utmanande med det som pågick i kroppen och knoppen kopplat till hormoner och processer, inte så mycket oro. Som att jag fick grov järnbrist som höll i sig länge trots tabletter och att jag förlorade två liter blod under förlossningen utan att få varken blod eller järn som hjälp så kroppen fick läka på egen hand vilket tog tid.Hur hanterar du eventuell rädsla och oro för sjukdomar och rädslor kring saker i din kropp? Peppar, peppar men jag är inte så orolig av mig. Om det är något oklart så bokar jag tid och kollar upp det. Går inte och drar ut på något utan vill ha fakta att förhålla mig till. Har stor tillit till kroppen och dess intuition så räknar iskallt med att den signalerar om det är något som är galet, hehe. Du har skrivit att du har varit skadad tidigare om jag ej minns fel under lång tid? Jag skadade mina armbågar illa i samband med ett träningspass 2013. Det var ungefär ett år efter att jag blev sjukskriven för utmattningsdepression och jag hade tränat ett halvår med en PT för att få hjälp med rehaben. Hur hanterade du frustration och eventuell uppgivenhet kring att det skulle bli bra? Tips kring att hantera skada under lång tid vore önskvärt. I och med att jag samtidigt gick igenom en utmattning så fanns det inte jättemycket utrymme till att vara frustrerad över armbågarna, men självklart fanns det stunder av frustration över dem med. Men i och med att mycket handlade om att klara av livet och hitta in till mig själv igen efter det akuta skedet av utmattningen så låg mycket av min frustration, kris och kamp där. Men överlag så handlar det om att hitta sätt att förstå hur man hittar acceptans att tillåta sig själv att vara i det som är och att därmed öva på att utgå från det man behöver där man befinner sig och inte där man vill att man ska vara. Tid, tid, tid är en nyckel och att lyssna in för att anpassa efter dagsform och behov. Vad önskar du att du hade vetat innan du fick barn/blev gravid? Att man inte behöver vara förälder/mamma på ett visst sätt och att man behöver hitta sin egen version av föräldrarollen. Har sedan dag ett känt att jag inte riktigt relaterar till mycket av det klassiska vilket gjort mig både osäker och frustrerad många gånger innan jag landat i mitt. Vad föll du för hos Tareq? Hans personlighet! Han är knäpp på riktigt och vi har så förbaskat roligt tillsammans. Han är nyfiken på livet, älskar att tramsa och leka, är filosofisk/djup/flummig, ber om ursäkt när han gör fel, är trygg, manlig, sexig, driven, självsäker och har en ständigt närvarande glimt i ögat. Och han jobbar med sig själv och vill utvecklas som människa vilket är något av det viktigaste i min bok. Hur och var ska ni bo? Vi flyttar om bara några dagar så ni får se snart! Läs även: 14 tankar om att vara gravid
