Jag gästade Martina Thun i RIX FM i torsdags och jag vill lyfta en grej som vi kom in på. Det här med att ifrågasätta allt vi håller på med kring julen. Är det någon gång i livet som vi är så inkörda i massor med skit som på julen? Vi biter ihop och fortsätter trots att är både en eller flera rutiner och måsten som man skulle behöva befria sig ifrån. För hur kan "julstressen" har fått blivit ett så vedertaget begrepp? Vi beter oss som att jul och stress och press HÖR IHOP. Allt vi vill är väl att äta god mat och umgås? Sedan är det verkligen inte så enkelt med infekterade familjerelationer, alkohol, ekonomi och allt det där som människor kämpar med. Men jag tror att mångas önskan är att få en lugn och fridfull jul och kanske skulle vi kunna hjälpa oss själva genom att befria oss från mycket skit. Ett sätt att göra det kan ju vara att fråga sig själv - och de man umgås med - varför. Varför måste vi hälsa på de där släktingarna som vi aldrig annars pratar med eller umgås med och inte ens gillar? Varför måste vi göra pepparkakshuset som ändå ska stå och damma från grunden? Varför måste vi ha 28 rätter på julbordet som ska lagat i tre dagar och ändå kastas eller bli rester i en vecka? Varför måste du stå och laga mat precis när Kalle börjar, kom och sätt dig så hjälps vi åt efter. Varför säger vi att vi inte ska köpa några julklappar men så ligger det än 54 stycken under granen? Varför måste vi flänga till tre olika ställen på själva julafton när det finns fler dagar att fira på? Varför måste alla mina paket vara perfekt inslagna med personliga rim just i år när jag knappt haft tid att andas? Ni fattar. Låt oss ta med VARFÖR in i den här julen. Så kan vi förhoppningvis hjälpa varandra att må lite bättre och hålla press, stress och ont i magen lite längre bort.
