Jag blev sjukskriven för utmattningsdepression för 7 år sedan. Varje år sedan dess så har jag skrivit om det på, eller i närheten av, årsdagen. I år glömde jag det. Vänta! I ÅR GLÖMDE JAG DET. Jag glömde att det var årsdagen för min sjukskrivning! Redan förra året så skrev jag ett känslosamt inlägg om att jag gått vidare - att min utbrändhet inte längre är en del av min identitet. Och nu nästan två hela månader efter årsdagen så kommer jag på att jag missat att skriva något alls EFTERSOM JAG GLÖMT DET. Har svårt att beskriva känslan som infinner sig i kroppen nu men den är lite magisk. Blir lite gråtig och tänker på hur jävla trasig jag var där för 7 år sedan. Och att jag nu är på en helt annan plats. Stark. Trygg. Grundad. Och utbrändheten styr inte mitt liv. Det är allt. → Såhär skrev jag förra året: "Herregud jag har gått vidare"
