Julens läsning! Jag har samlat ihop några inlägg från arkivet som kan vara värda att läsa igen. En slags favorit i repris såhär på julledigheten. Det kommer ett nytt varje dag klockan 17.00! ↓↓↓ Den senaste tiden har jag fått många frågor om varför jag inte dricker alkohol. Är jag nykterist? Har jag aldrig vart full? Nej och Jo. Jag drack alkohol första gången i nian om jag minns rätt. Det var en omedelbar fylla som var ”rolig” och lite obehaglig. Efter det började jag och vänner festa regelbundet. Vi var på hemmafester tills vi blev insläppta på krogen. Under gymnasieåren var det mycket fester och utgång. Ofta ledde det till fylla och ibland blev det för mycket för någon av oss. Ärligt talat så var det mest så vi umgicks. Det fanns inte så mycket annat att göra, eller inte som vi ville göra. Jag har vart full, däckat, gjort saker jag antagligen inte hade gjort utan påverkan av alkoholen och ”levt livet” med krogen och efterfester i ungefär 7-8 år. Idag dricker jag nästan ingenting och får alltid frågor om varför i nya sammanhang. Folk vill gärna veta så de kan sätta en stämpel på mig. Mitt svar är alltid att ja, jag har vart full. Nej, jag väljer inte bort alkoholen för att vara nyttig. Ja, jag har festat genom åren. Nej, jag är inte nykterist. Det har bara blivit så att jag inte längre är sugen. Det är inte svårare än så. Hur kommer det sig att vi som inte dricker alltid måste försvara det? Varför måste jag ta ett beslut som blir ett förbud för att det ska vara okej? Det är samma sak med att jag nu äter mindre kött än tidigare. Det är ingenting som jag själv funderar så mycket på, jag äter det jag är sugen på. Men andra vill gärna veta. Kommer du att bli vegetarian? Är du kanske redan lite smyg-vegetarian? Nej. Och nej igen. Jag vill inte sätta stämplar på mig själv. Jag vill inte bli nykterist eller vegetarian även om jag inte skulle dricka alkohol på fjorton år eller inte äta kött på tio. Jag vill vara fri i att en dag kanske suget faller på och då vill jag inte känna mig hindrad av att jag en gång var tvungen att bestämma mig för en stämpel som andra tyckte var viktig. Bild: Sara Holmberg
