Love is blind-Ola fick poletten att trilla ner - han symboliserar något som skavt i mig utan att jag kunnat sätta fingret på det: hälsa (hälsobranchen) börjar bli så förbaskat högtravande och ... egofokuserad? Hälsa verkar inte längre handla om att vilja ta hand om sig själv för att ta ansvar - ansvar för sitt välmående = bättre medmänniska = mer att ge till sin omgivning. Istället verkar det blivit något Ola-likt "jag är den viktigaste personen i mitt liv och så länge mina känslor är autentiska så gör jag inget fel och jag är den viktigaste vilket betyder att jag kan säga vad som helst och förklä det i att det är att lyssna inåt och allt jag jag jag gör och känner är det viktigaste oavsett vad" - överdrivet och raljerande absolut men som exempel. Hälsa visas också mer och mer upp som något, famlar efter det rätta ordet här, men något som blir så ouppnåeligt på något sätt. Som att en morgonrutin måste innehålla de "rätta" 23 stegen för att räknas, en hudvårdsrutin för self care på en timme i badrummet och så vidare. När blev hälsa och personlig utveckling något högtravande och till viss del ego? Upplever att hälsobranchen hamnar här mer och mer. Det började så fint med self love för att stärka sig själv och nu ... nu börjar det tippa över till något annat.Jag vet inte, det är något som skaver med alltihopa. Hur upplever ni det?
