Hej och välkommen tillbaka till mig själv eller vad man ska säga. Välkomna till er! Bloggens julvila är officiellt över - fortsätter med ett blogginlägg om dagen till 11/1 då jag växlar upp till två igen. Men jädrar ja, dessa dagar gick fort. Har inte ens öppnat datorn. Vanligtvis brukar jag alltid vara på väg att öppna datorn några dagar in i en bloggsemester, men inte den här gången. Jag vill påstå att det här är det första jullovet som jag på riktigt kan bara vara. Jag har tidigare känt att det är svårt att slappna av under långa ledigheter, känt en rädsla för att "allt ska försvinna" - som att mitt företag, varumärke, sociala medier, ni som läser och följer och allt jag byggt upp bara skulle vara puts veck under någon veckas ledighet. Jag har ofta känt att jag kan passa på att skriva texter eller göra annat jobbrelaterat eller badat i katastroftankar. Har njutit av ledighet men det har väldigt ofta - kanske alltid - präglats av dessa skuggor. Så är det inte nu. Jag känner tillit till att ledigheten är välkommen och välbehövligt. Känner tillit till att ni hänger kvar. Tillit till att jag behöver pausa för att få ny kraft, energi, fart och inspiration. Tillit i stort och en överhängande känsla av att dessa veckor av lugn och ro, soffhäng, vila, paus från jobb är väl värda att investera i eftersom de fyller på. Det är så självklart när jag skriver det såhär, men det har varit en väg hit. Skrev ju nyligen om hur avgörande det varit att jag värderar min broms lika högt som min gas (läs här) och jag är övertygad om att det här hör ihop. Återhämtning är min investering för att kunna fortsätta göra allt jag vill göra. Berätta, hur mår du i denna ledighet?
