Jag blev sjuk i början på juni och misstänkte ganska snabbt att det var Corona. Var sjuk under två veckor och isolerade mig i min lägenhet. Förra veckan fick jag det bekräftat när resultatet på mitt antikroppstest kom: Antikroppar påvisade. Jag har haft Covid 19. Har fått så många frågor under den senaste månaden så sammanställer allt i det här inlägget. Det här är min upplevelse av det hela. En av tusentals. Fråga gärna i kommentarsfältet om det är något mer ni undrar över. Vilket antikroppstest tog du? Hur länge väntade du med att ta det? Bokade tid via 1177 och provet togs via blodprov (de tog ett rör blod från armvecket). Väntade prick tre veckor efter sista symtom med att ta det. Hur kändes det när du började få symtom? Vilka symtom hade du? Det började med ont i halsen. Jag trodde då att det var min pollenallergi eftersom mina tabletter var tillfälligt slut och halsont är det första jag känner av när jag missar ta tabletterna. Kände mig mer och mer matt i kroppen, blev enormt trött och tung i huvudet. Fick feberkänningar men ingen feber och sedan värk i kroppen. Den tunga och ansträngda andningen kom först efter några dagar och lukt och smakbortfall kom först efter ytterligare några dagar - nästan en vecka efter om jag minns rätt. De jobbigaste symtomen var värken i kroppen och andningen. Värken var så illa att jag ville krypa ur mitt eget skinn när den kom krypandes i takt med att smärtstillande slutade verka och aningen var lurig. Som frisk och vältränad så var det ovant att känna att det var rejält ansträngt att dra djupa andetag och ansträngande att bara ligga ner. Hade ingen feber och ingen hosta. Var det väldigt jobbigt med andningen? Var du rädd? Det var jobbigt och ansträngande men inte värre än att det gick att hantera. Jag kände mig inte rädd men hade stor respekt för att det kunde utvecklas hur som helst och jag tog det på allvar. Fick anledning att fundera på hur en eventuell ambulans skulle komma in i lägenheten eftersom jag har säkerhetsdörr med många lås och uppdaterade vänner och familj med status regelbundet. Berättade hur länge jag tänkt sova på morgonen så de inte skulle bli oroliga om jag inte hörde av mig på många timmar. Tänkte en del på det faktum att det är annorlunda att vara sjuk nu när jag lever själv och hur man gör om jag blir akut sjuk och ingen vet om det eller om jag svimmar av när Edith är hemma eller liknande. Sådant som man tar för givet när man lever med någon. Tog du inte ett test som visade negativt när du var sjuk? Det stämmer. Jag beställde ett "hemtest" hos 1177 samma dag som de släpptes så fick hem ett test där jag skulle topsa bak i svalget. Det hämtades och provsvaret visade negativt. Många läkare och annan vårdpersonal skrev till mig på instagram och berättade att de har mängder med Covid-patienter som testar negativt flera gånger och att det är vanligt med falska negativa tester. Det kanske låter flummigt men någonstans så kände jag i kroppen att det här inte var en vanlig influensa, visste så starkt att det måste vara Corona så fortsatte behandla mig som att det var det och fortsatte vara isolerad trots negativt test. Fick Edith några symtom och var ni rädda att hon skulle ta det till sin pappa? Hon och hennes pappa var symtomfria vilket gjorde att hon var hos båda under tiden (hos mig i den mån jag orkade). Om det var rätt eller fel vet jag inte, men vi tog det dag för dag och gjorde det som kändes rimligt där och då med de rekommendationer som fanns. Har hört att många fått ångest av alla symtom och varit rädda. Upplevde du detta? Jag upplevde ingen ångest och kände mig lugn. På min vakt såklart, men tog inte ut något i förskott. Vet sedan tidigare att jag blir kall och lugn i pressade situationer - om nu kan likna detta vid en sådan eftersom man vet att det kan gå åt skogen och viruset är så farligt och oberäkneligt - och det följde samma mönster nu. Kände mig inte stressad eller ångestfylld men väldigt uppmärksam och hela tiden beredd på att läget kunde förändras, men utan att stressa upp mig innan det hade hänt. I Träningspodden menar många att mensen har påverkats av Covid-19. Är det något du märkt? JA! Skulle haft mens i början på juli och den har ännu inte kommit. Blev först nojig över att jag skulle vara gravid men känner inga sådana symtom och tänkte att det enda som är annorlunda är ju att jag var sjuk så kanske kan det bero på det. Lyssnade på avsnitten om detta och känner mig stärkt i att det är Corona som påverkat mensen. Så läskigt och sjukt. Ska den alltså hoppa över månad såhär för första gången i livet? Har ni som varit sjuka i Corona märkt att mensen påverkats? Vet du hur du blivit smittad? Nej. Har fått den här frågan så många gånger och har en teori men man kan ju såklart inte veta säkert. Hur mår du nu? Dippar du fortfarande i energi? Hur känns lungorna? Bättre tack och lov. De första veckorna efter att symtomen försvann var hemska. Energin rasade flera gånger om dagen och jag upplevde hjärntrötthet. Hade svårt att fokusera och hade ett enormt behov av sömn. Funderade flera gånger på om jag kanske kört på för hårt den här våren ändå och börjat få symtom på utmattningen igen. Nu när det gått ytterligare några veckor så vet jag att det är Corona som spökade och att det tar tid att återhämta sig. Fick ju också låsningen och stelheten i rygg och nacke en vecka efter att jag blev frisk och det är flera som skrivit att de upplevt samma sak så verkar vara vanligt. Lungorna känns som vanligt till vardags. Har ännu inte vågat anstränga dem med mer än promenader då flera skrivit att de blev akut sämre igen när de skyndade igång för snabbt med promenader och träning. Låter det ta tid och känner in dagsformen. Överlag så känner jag mig inte sådär extremt trött den senaste veckan så förhoppningsvis har det börjat vända. Är tacksam över att det gick så bra som det gick. Trots att det var jobbigt och märktes på kroppen att det var krävande både under sjukdomen och flera veckor efter så upplever jag att jag kom lindrigt undan och att jag återhämtat mig väl. Är tacksam över att ingen mer i min direkta närhet blev smittad. Är bara en person som blev sjuk samtidigt som jag och vi sågs några dagar innan - båda var då symtomfria så om någon av oss smittade den andra så smittade den innan den fick symtom och inte visste att den var sjuk? Eller så fick vi det från två olika ställen och ändå lyckades tajma att våra symtom bröt ut samtidigt några dagar senare. Vi lär aldrig få veta men det är märkligt allt det där, därav att jag inte riktigt kan svara på vart jag blev smittad. Puh. Världens längsta inlägg. Kram!
