Hittade den här texten när jag gick igenom min dator. Den publicerades i Metro för några år sedan när jag hade uppdrag som hälsoredaktör för Metro och Metro Mode. Roliga och lärorika tider minst sagt. Låt oss kika på den igen ↓ "Jag har fått i uppdrag att skriva en text om kostscheman. Hur börjar man? Det är ett komplicerat ämne. Fenomenet kostschema vill jag påstå exploderade för ungefär 5-8 år sedan – ungefär samtidigt som gemeneman börjar anlita personliga tränare. För att kunden ska uppnå resultat behöver tränaren även ge kostråd. Men många tränare är på något sätt involverade i extremsporten fitness och glömmer att deras kunder ofta inte är det. Där någonstans började helt vanliga motionärer med heltidsjobb, vardagsliv, stress och barn få kostscheman som uppmanade att ta ur äggulan ur ägget och bara äta exakt 100 gram av råvaran. Alltså, personer som hade mål att ”må bättre”, ”bli starkare” och ”hålla mig frisk i vardagen”. Jag drogs själv in i detta när jag började jobba som PT. Vi nya tittade mycket på de mer erfarna. Och man plockade upp vissa delar som verkade vara normalt. Ganska snabbt insåg jag att det här inte är något jag förknippar med varken hälsa eller en sund mathållning. Idag får jag fortfarande frågor om kostscheman. Hur ska man äta? Måste man dricka proteinpulver efter alla träningspass? Är det okej att äta något sött en gång i månaden? Kan man äta kolhydrater någonsin igen? Faktum är att vi lever i ett ”mat-ängsligt” samhälle. Många är så osäkra på vad de får och inte får äta att de ständigt börjar om. Eller inte äter alls. Många sätter skarpa förbud för sig själva och slutar att kommunicera med kroppen. Mat blir ett nödvändigt ont, något som förknippas med ångest eller bara är strängt förbjudet. Vi behöver tänka om. Vi behöver lyssna mindre på andra och börja kommunicera med oss själva, och kroppen! Skrota dieter och kostscheman. Fråga dig själv: När känner jag mig hungrig? När tar min energi slut och hur kan jag förhindra det? Njuter jag av maten jag äter? Om inte – varför? Hitta tillbaka till kroppen och dess signaler. Mat bör vara något som ger oss energi, styrka och njutning. Befria dig från regler och kostscheman. Börja kommunicera med dig och din kropp. Mat kan få heta mat. Det behöver inte heta kost." Det mat-ängsliga består (tyvärr) trots att det gått flera år sedan jag skrev den här. Jag står fast vid att vi behöver komma tillbaka till kroppen. Lite börja om från början? Det är inte lätt, jag vet. Men det är någonstans här vi behöver börja. Med det grundläggande. Vill skriva mer om det här. Ska vi ägna några kommande inlägg åt att prata om mat och ätande?
