Ni vet den där känslan av glädje – ett plötsligt och starkt pirr som slätar av en på några sekunder och sedan står en där, med ett fånigt leende och undrar vad det kom ifrån. Ungefär så har jag känt mig de senaste dagarna. Påsatt, fast av glädjen. Känner en skön känsla i bröstet och skrattar mycket och högt. Liksom garvar. Har glömt det de senaste veckorna då jobbet tog över. Därför är det nu extra skönt att få brista ut i ett hjärtligt hästgarv med tandkött och magknip. Har kommit på mig själv med att typ stråla i spegeln och känna ett lugn i kroppen. Det är en sådan trygg och hoppfull känsla att få bära. Jag vet att det plötsligt kan gå över och både ångest och depp antagligen kommer att återvända men just nu ska det njutas. Den här kraftiga livslusten fångas och förvaras så länge den vill bo hos en. Kanske känner du att du saknar den just nu, kanske har min mattats redan imorgon. Oavsett vilket så vill jag påminna om att tillåta den att ta plats när den förför oss. Att vi ger oss hän när den vardagliga lyckokänslan rider vår kropp. Jag släpper ut bubblet i magen och fånler när jag går på åkern vid sommarstugan. Glädjen är och borde alltid vara välkommen! ,. ett fulgarv när det är som bäst! Foto av Erik Dilexit.
