"Relationer är ett val". Den senaste tiden har jag hört mig själv säga att jag nog har en ganska krass syn på relationer (alla typer av relationer). För mig innebär det att relationer är något man väljer. Att en relation inte är nära bara för att man är släkt eller har andra naturliga sammankopplingar. För mig är det också naturligt att relationer tar slut. En klok person sa det så bra när vi pratade om det här i våras. "Man kan se det som att livet är ett tåg som stannar vid olika stationer. En del personer kliver på vid de där stationerna, andra kliver av". Tycker om den beskrivningen. Att jag säger att jag har en krass syn på relationer innebär inte att jag älskar människorna i min närhet mindre, tvärtom. Det är enormt mycket kärlek i att välja sina relationer och att fortsätta välja dem. Även fast jag ser det som naturligt att relationer tar slut så betyder det inte att det är lätt när de gör det, inte på något sätt. Jag har haft vänskapsrelationer i mitt liv som försvunnit utan att något hänt. Vi har varit så tajta - och en dag är vi inte det längre. Ingenting har hänt, livet gick vidare. Tänker att det är naturligt för relationer, i vissa tider av livet är man varandras allt, kanske för att man levde samma liv, ville samma saker, pluggade i samma skola eller delade en krävande arbetsplats - eller var kära. Sedan händer något och just den här relationer var meningen där och då, inte sen. Andra relationer håller man i. De överlever att man är på olika platser i livet - mentalt, fysiskt, geografiskt - ändå är det med en. En del relationer finns med en men byter skepnad under åren. Ibland hittar man tillbaka till det där som är nära nära, ibland är man längre bort men ändå kvar. Ett kärlekspar kanske blir goda vänner, syskon kanske blir bästisar, bästisar blir bekanta, kollegor fortsätter som vänner och liknande. Såg att någon skrev att hon tvivlade på kärlek när hon fick höra att jag och min exman skulle skiljas - att vi inte klarade det. Den synen på en relation - att det är något man ska klara av - har jag svårt för. En relation är ett val i min värld. Skulle man leva för att klara av t.ex. en kärleksrelation så känns det inte äkta. Som att det är viktigare att klara av det än att leva i det, vara i det, välja det. En person i min närhet säger ofta "släkten får man men vänner väljer man" och det har jag tagit med mig. I min värld är det självklart att man inte automatiskt är nära varandra för att man råkar vara kusiner eller barndomsvänner. Varje relationer behöver jobbas på. Vad jobbas på betyder såklart olika för alla. Sammanfattningsvis så är relationer det finaste jag vet och de jag väljer håller jag hårt i, och en del har ett naturligt slut eller ändrar form. Relationer är ett val och de är levande och föränderliga. Berätta gärna om era tankar om relationer! Läs även: → 2019 i ord och bild!
