Det spelar ingen roll hur kärt många av oss vill vårda och försvara vårt sockerfrossande. Jag kommer aldrig stötta samhällets accepterade sockervanor och tycka att det är okej att konsumera de stora mängder som vi faktiskt gör idag. För övrigt måste begreppet "unna sig" ha kommit på villovägar. Jag trodde att jag "unnade mig" när jag ger mig själv en belöning, dvs något bra vilket borde betyda att jag ska "unna mig" en härlig promenad, eller att jag ska "unna mig en hälsosam lunch" inte "unna mig en sockerbomb som jag vet är onyttig och får kroppen att rusa" ,. eller? För att förtydliga så är det klart att vi kan äta sötsaker ibland men då göra medvetna val och inte vara slavar under ett beroende eller begär. Om du är sockerberoende och har sug efter läsk, godis, skräpmat osv varje dag så bör du se över dina vanor. Förhoppningsvis kan den här listan hjälpa dig om du väl har bestämt dig för en förändring: - handla aldrig hungrig, - ha aldrig sötsaker hemma, - ha aldrig plånboken med dig om du ska "ut en sväng" och gå eller annat som får dig att svänga förbi affären för att spontanköpa godis. - sätt upp en lapp på kylen där du kryssar i "såhär många dagar har jag klarat mig utan socker", varje kväll får du kryssa i ett kryss och det blir en form av belöning. Eller om du vill vara hårdare och kryssa för varje måltid, eller varje gång du var sugen men klarade av att motstå. Kryssa bort sockret helt enkelt. - Om någon bjuder, säg nej direkt, - berätta för din omgivningen hur viktigt detta är för dig och be dem att stötta dig i detta, - handla med kontanter som gör att du inte har "råd" att köpa något extra. Tex om du ska handla mjölk ta bara med pengar till mjölken. - skriv en lista när du handlar och gå strikt efter den, - krisar det, ha frukt hemma och ta det som godis. - om du får paniksug ät mer mat så du är mätt, drick vatten och ta en promenad (utan pengar). - utmana en kompis på en sockerutmaning, - borsta tänderna när suget slår till, - tugga flourtuggumi. Hur bemästrar ni sötsuget?
