Jag följer kommentarsfältet i inlägget om "Varför vill vi dejta och leva med män" och slås av att vi behöver börja från början då en del verkar missa sakfrågan. Faktum är att vi lever i ett patriarkat, vilket innebär strukturer i samhället som är till mäns fördel - de har makten. Sara Haraldsson förklarar det bra när hon besvarar frågan "Vad är skillnaden på partiarkatet och män?" - "Patriarkatet är samhällsordning som bygger på att det är män som bestämmer. Ordet patriarkat kommer från början från gamla familjestrukturer där det var den äldsta mannen i familjen, patriarken, som var familjens överhuvud och var den som hade mest makt i familjen och kunde bestämma över de andra. Så när vi använder begreppet patriarkatet syftar vi alltså på en struktur där män har mer makt än kvinnor". Läs gärna hela hennes inlägg här. Det handlar inte om att enskilda män och det handlar inte om att vissa kvinnor skulle hata män. Det handlar om strukturer, inte individer. Det handlar om strukturer som vi alla, oavsett hur man identifierar sig, upprätthåller och är påverkade av. Ingen står emot, oavsett hur fina män man har i sin närhet. Det här är en fråga som väcker mycket känslor och det är bra. Någon ifrågasatte om jag skulle skriva det där inlägget om min dotter var en son och mitt svar är självklart! Om jag var en pojkmamma så hade jag varit precis lika intresserad av - och antagligen känt ett ännu större ansvar i att uppfostra min son på ett sätt som gör hans värld mer öppen än de macho-normer som råder och utmanat hur vi "klassiskt" uppfostrar pojkar. Ingenting i den här diskussion handlar om att kvinnor är bättre än män, ska "få mer" än män eller att män är onda. Hur man än vrider och vänder på det så handlar till syvende och sist om att alla ska vara lika värda och om en önskan att maktfördelningen ska vara mer jämnt fördelad. Vi börjar där så ska jag fortsätta utveckla mina tankar i ett annat inlägg.
