LÄSAREN SÄGER: Jag blir bara lite fundersam..alla ni bloggare verkar gå in i väggen hit och dit men du måste ju någonstans från början varit beredd på detta? Hårt arbete, mycket arbete när du tog kontakt med Blondinbella, det gjorde du ju självmant? När din karriär drog igång.. jag blir ibland nästan irriterad när man tillsist bara går in och läser om hur ni måste ta en dag i taget..men ni har ju VALT detta? Du valde att jobba dig hårt uppåt..jag kan förstå en ensamstående mamma som har flera barn, ett jobb, en vardag och ett liv som försöker hålla ihop allt, men när ni bloggare gör allt för att i början klättra uppåt och sedan när ni är där, då rasar ni igen.. det går heller inte ihop för mig när du ändå förespråkar hälsa, och numera handlar din blogg om din ohälsa..jag förstår att du vill hjälpa andra och blabla, men du har ändå valt den här publiciteten från början? Skulle va trevligt med ett svar för jag undrar hur ni tänker kring detta. jag vill gärna vara anonym. Tack på förhand och ta hand om dig.. FIA SÄGER: Jag kan till viss del förstå din fundering. Jag valde att kontakta Bella men jag insåg aldrig hur stort det skulle bli eller hur mycket som skulle komma av det där mejlet på så kort tid. Jag tror inte att det går att förbereda sig på hur det kan kännas när din blogg växer, okända människor har åsikter och tankar om precis allt du gör, både på gott och ont. Företag sliter i dig, du får inbjudningar till events, luncher, folk vill annonsera, synas och vara delaktiga. Någon stirrar på dig på stan, en annan berättar hur värdelös du är, någon hemifrån tar avstånd för att du har lyckats och du får beröm från andra. Plötsligt har du väntelistor med uppdrag, får vara med i tidningar, prata i radio och synas. Plötsligt vet folk vad du heter innan du presenterat dig, plötsligt kommer elaka ord i en kommentar på bloggen och plötsligt har du jobbat för mycket, njutit av vågen och inte hunnit andas. Sen visar bloggen bara en liten del av mitt liv, arbete och vardag. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara mer än att de senaste två åren har varit allt från helt sjukt fantastiska till otroligt omtumlande och helt enkelt mycket på alla sätt. Att jag nu väljer att dela med mig av även mina svaga sidor behöver inte betyda att jag nu förmedlar ett ohälsosamt budskap. Jag hoppas på tvärtom eftersom jag vill visa att vi inte är odödliga och att det är mänskligt att vara människa och ibland blir det för mycket. ,.
