Att börja träna efter ett längre upphåll är allt annat än roligt. Kroppen hänger inte med viljan och det blir ofta ett mindre krig mellan att musklerna tar slut och att huvudet vill pressa på mer. På morgonens militärträning kände jag mig allt annat än kraftfull. Det var tredje passet och det tar emot. Eller rättare sagt, det går galant i början. Kroppen minns hur stark den var, min kärlek till träningsformen bidrar med god energi och grundkonditionen är bra byggd. Sedan tar det totalt stopp. Från ett steg till ett annat är det tung mjölksyra, frustrerade tankar och en färdig kropp. Varje steg blir en kamp. Det är så förbannat tungt. Att bygga upp sin kropp efter en lång paus är helt enkelt inte roligt under tiden, men fasen vad stark en blir efteråt. Det är det som tar mig igenom de här första passen på ren vilja, för att jag vet att det blir lättare snart. När det här först hindret är passerat. Vill påminna er som gör samma sak nu, bli inte arga på er själva. Börja inte jämföra med "jag var ju så stark då" eller "men jag kan ju bättre än såhär". Då dräneras du snabbt på energi och känner dig helt värdelös. Se istället ditt nuvarande läge och peppa dig igenom de första gångerna. Det kommer snart att kännas bättre. Det vet vi! Glad träning! ,. foto: Erik Dilexit.
