<p style="text-align: center"><strong>Som den aktiva personen jag är</strong> har jag för längesen nått mina mått för <strong>acceptabel stillhet.</strong> Jag har insett hur beroende <strong>mitt välmående</strong> är av en aktiv vardag. Att få utsätta min kropp för <strong>svett och ansträngning</strong> gör mig till den <strong>glada människan</strong> jag är. Känslan av att få <strong>sträcka på benen</strong> och känna hur flåset letar sig upp i halsen är min drog och<strong> jag blir tokig utan den. </strong></p> <p style="text-align: center"><strong>Jag kan aldrig förstå folk som ogillar att röra sig, </strong>som hänger av sig sina kroppar i <strong>soffan</strong> om kvällen och rynkar på näsan när <strong>rulltrappan är trasig.</strong></p> <p style="text-align: center"><em><a href="https://files-aller-blogger-platform.aws.aller.com/uploads/sites/64/2022/05/img_1385-1.jpg"> </a></em></p> <p style="text-align: center">Jag antar att det är det som är charmen med olika.</p>