Jag tänker mycket på det här med att få träningen att följa med livet. Det är så lätt att en hittar ett sätt att träna på och sedan "bara är det så" och sedan glömmer en att reflektera över vad som händer i livet och hur det egentligen passar ihop. Har funderat på det mycket den senaste tiden då jag ska försöka bygga nya rutiner i och med min nya vardag. Sitter numera på kontor inne i stan vilket gör att det tar en timme att gå till jobbet istället för en halvtimme som när jag satt på söder. Alltså behöver jag fundera på hur jag nu vill träna och röra på mig för att få ihop vardagen. Det blir helt enkelt ohållbart att lägga ett par timmar på att gå fram och tillbaka till jobbet och samtidigt försöka hinna träna varenda dag. Alltså behöver jag ta ställning till hur jag nu vill lägga upp det hela. Min träningsrutin behöver helt enkelt hänga på min nya vardag. Frågade mig själv vad jag mår som bäst av och vad som är viktigast för mig. Svaret kom när jag häromdagen promenerade till jobbet och fick sällskap av den här fantastiska soluppgången. Att ta mig tiden och promenera eller cykla till jobbet, slippa trängas på tunnelbanan och få chansen att andas frisk luft, reflektera, ringa vänner, njuta av tystnad eller lyssna på poddar är helt enkelt för värdefullt och välgörande för att jag ska vilja prioritera bort det. Alltså väljer jag att lägga två timmar om dagen på att gå fram och tillbaka till kontoret och istället träna 1-3 dagar i veckan beroende på tid och planering. Några färre träningspass till förmån för mer vardagsmotion och helhetshälsa.
