Jag ska villigt erkänna att jag var allt annat än motiverad när klockan ringde 05.35 i morse och träningskläderna väntade. Det var mitt första riktiga "köttpass" på tre veckor efter två veckors förkylning och en veckas mjukstartande. Jag hann ligga kvar och tillåta mig själv att överväga att skita i det och tvekade både en och två gånger innan jag väl satte mig på cykeln och drog iväg till militärträningen. Väl där var det ju underbart. Såklart! Det är ju alltid det. det spelar ingen roll om vi kommer till träningen med noll motivation, stress i blodet eller är på värsta tänkbara humör. Träningen förlöser alltid. Det är som att rörelsen och att gå in i det där fokuset får en att slappna av. Att röra på sig är som balsam för alla tillfällen. Vi vet ju hur fantastiska vi känner oss efter ett träningspass. Det spelar ingen roll om det var ett sådant lerigt som jag körde imorse eller om det är den lugnaste av morgonyoga. Det är alltid förlösande. Så. Om du tvekar till att ta dig ut och röra på sig efter den här arbetsdagen. Påminn dig själv om hur du kommer känna dig efteråt. Sådär nybakad, underbar och stark. För att du gjorde det. Ge dig själv rörelse. Ha så roligt!
