Klockan är 09.51 och känslan av att behöva börja om den här dagen är överhängande. Vaknade av mardrömmar om att jag blev misshandlad (det klassiska drömma massor inför förlossning har börjat) och biköerna till skolan var på en ny nivå så det var upp och iväg för att spendera över en timme i bilen. Kroppen är lika tung som tröttheten och stelheten efter olyckan håller i sig. Sådana här dagar när förmiddagen hinner komma och känslan av att gå i cirklar dominerar innebär bara en sak: Börja om. Oavsett vad det innebär så försöker jag alltid hitta på något som ger en liten känsla av att kunna starta om dagen. Just idag får det bli en promenad, byta kläder, sträcka igenom kroppen och lägga lite smink i ansiktet. Ibland funkar det att ringa någon man blir glad av, ta en dusch, dansa till ösiga låtar, äta något rejält, träna eller skriva ner allt man behöver göra eller som belastar för att skapa översikt. Vad som än ger den där befriande känslan av aaahhh, börja om åh en ny dag som kan bli såhär istället för det som var nyss kanonnn tackar tackar! <3 Läs även: Livet påminde om hur skört det är
