Igår fick jag gå på mitt första "kompis-bröllop". Min barndomsvän Sara fick sin Lukas och det var helt fantastiskt fint. Efter att ha vart sjukskriven, jobbat hemifrån det senaste året, gått runt i fisbyxor i stugan i flera veckor och bara vart "al naturelle" var det en fin känsla att få piffa till, klä upp sig och glänsa i en långklänning. Mitt självförtroende behövde få se att jag fortfarande kan vara strålande glad i fina kläder. ,. Tack!
