God morgon! Som vi har jobbat med vår nya lägenhet i helgen. Engagerade nästan hela familjen (min storasyster + fru, deras två barn, mina föräldrar som dessutom tog en semesterdag för att och min storebror) och jag blev helt varm i hjärtat när jag såg Edith sitta i mina två systerdöttrars knä och tittade på film, syrran som låg och målade något element, brorsan som är målare tog alla svåra detaljer, syrrans fru som kröp längs golvet mot någon list och så vidare. Och imorgon kommer Kims föräldrar som grädden på moset och hjälper oss. Familj! ♥ Idag tar jag en paus från fix och cyklar in till kontoret för att jobba några timmar innan det är dags att hämta Edith. Appropå henne så blev jag riktigt arg på henne för första gången i helgen. Känner mig dålig men fick ett bryt. Det tog mig 20 minuter att få byta en blöja och mitt tålamod var i botten pga trött och gjort tusen saker hela dagen. Så skrek till och med till. Uselt! Det känns helt uselt. Gick iväg och andades och bad om ursäkt och berättade att mamma blev arg för att jag är trött och att jag ville att vi skulle samarbeta och att det inte var hennes fel och vi blev vänner igen. Men det kändes så onödigt och jobbigt. Kan inte ni berätta om någon gång som ni har tappat det med era barn? Skulle vara världens bästa tröst. Vill bara ha tisdag nu så vi får flytta över och sätta igång på riktigt med uppackning och inredning. Längtar löjligt mycket tills jag får köpa nya blommor! Mår väldigt bra just nu. Känner mig så tillfreds och tacksam. Väldigt tacksam för prick allt! Okej, måste skriva ta i trä, peppar peppar för protokollet. Hur mår du? Hur har helgen varit?
