Hej och god eftermiddag! Klockan är 15.47 i skrivande stund och jag sitter i soffan med Edith bredvid mig. Vi käkar yoghurt och har "Hundar i farten" som sällskap. Kom nyss in efter en stund i lekparken. Har mentalt tagit ledigt från mina sociala medier den här helgen. Välbehövligt. Har en känsla av nedstämdhet i kroppen, gissningsvis för att jag ligger back på sömn. Nämnde tidigare att jag har en känsla av att saker faller på plats och den är bestående. Ungefär som att många bollar som vispat runt i luften länge nu förbereder sig för landning. Känner mig aningens snurrig känslomässigt, kikade i mensappen som visade ägglossning och troligtvis nedstämd som humör. Spot on. Vilken gåva det är ändå, att börja lära känna sin menscykel. Om än mitt i livet men ändå. Hoppas att min dotter får det med sig på ett naturligt sätt från början. Blev så glad när hon igår sa "jag visste att vi skulle träffa honom idag, jag kände det i min kropp". Hon refererar ofta till sin kropp som att lyssna på den, vad den säger till henne och liknande. Att den här känslan är i kroppen eller att hon vet i kroppen och liknande. Blir varm i hjärtat varje gång. Ja, gudars. Ikväll blir det tidig sänggång. Hur mår ni?
