Jädrar, vilken dålig dag jag hade igår. Eller allt runt omkring mig var roligt, härligt och bra, men inuti mig så var det dåligt. Vaknade med känslan av att allt var tungt. Det är intressant det där, hur det ibland inte spelar någon roll hur mycket solen skiner, hur många gulliga person man än umgås med och hur bra man egentligen har det. Vissa dagar förblir skavande. Just igår så bidrar såklart pollenallergin till att känslan av trötthet, svullenhet och kliande ögon och öron brer ut sig. Sedan är jag i en generellt trött period just nu, som så ofta annars på våren. För att ta mig igenom gårdagen så prioriterade jag om och gjorde minimalt med vettiga saker. Prioriterade en promenad i solen, undvek sociala medier, lät bloggen stå utan uppdatering på eftermiddagen och bäddade ner mig redan klockan nio och klev upp en timme senare än vanligt idag. Små saker som blir guld värda i det måendet jag var i. Idag känns allt betydligt lättare. Sitter med min frukost och jobbar någon timme hemma innan jag cyklar in till kontoret. Har på mig träningstights (pga. skönaste plagget) hela dagen och tar den här dagen som den kommer. En mobilbild från prick just nu ↑ Hur mår ni? Någon som upplevt någon liknande dag på senaste? Puss!
