Jädrar vad den här veckan försvann fort. Har knappt hunnit sitta ned vid datorn, förutom det absolut nödvändigaste, och betat av möten, filminspelning, lunchdejt, frukostmöte osv. Ska snart iväg och fota ett jobb för tidningen amelia, sen vill jag grotta ner mig med datorn och jobba ostört hela eftermiddagen. Har inspiration och bilder till ungefär fyra blogginlägg som bara väntar på att få printas ner, de kommer snart. I övrigt så är jag så stärkt av att jag nu börjar känna igen mig själv igen. För första gången sedan januari så är jag där jag brukar vara i mitt mående. Energin har börjat komma tillbaka, även om den kan ta slut snabbt, jänrbristen verkar vara på utgående och jag börjar förstå vad folk menar med "de hundra bra dagarna" i en graviditet. Allt känns lättare mentalt, mitt självförtroende är på uppgång, är inte lika ångestriden som för bara någon vecka sedan och den där grunden känns skön att stå på igen, trygg. Tänk ändå vad snabbt man glömmer hur dåligt man mått när det börjar vända. Det är som att man är så svältfödd på kraft, glädje och lugn när man mår dåligt att direkt det börjar svänga så slukar men den nya lättare känslan och glömmer hur jobbigt allt kändes för bara en stund sedan. Det finns säkert en mening med det med. Nu ska jag packa ihop och göra mig klar. Ni får gärna över ordbajsandet. Berätta om dig! Hur mår du idag och just nu? Två bilder från morgonens promenad. En nyvaken selfie och glada påskliljor ↑
