Hej på er! Har sjunkit ner i en fåtölj på Starbucks och börjar mentalt att kliva ur jobbet. Vår vecka tillsammans med våra deltagare har varit så mycket. Fin, varm, äventyrlig, intressant, rolig, utmanande, lärorik och massa annat. Och nu är vi nog alla redo att åka hem till verkligheten igen. Efter en vecka på segelbåt så längtar jag mest efter Edith och spolknappen på min toalett där hemma. Vi flyger hem ikväll så har några timmar att använda till mysiga aktiviteter här. Bestämde precis att det blir en pedikyr nu innan lunch. Är också sugen på att gå i någon butik och bara smälta alla intryck. Grät en skvätt en imorse när vi kramades hejdå när de visade sig att ännu en av deltagarna följt mig i snart 10 år. Det är så overkligt och svårt att förstå. Att jag har fått vara med i människors liv, att vi växt upp tillsammans på något sätt. Helt ofattbart fint. Ja jädrar nu kom tröttheten. Längtar ihjäl mig efter att få fånga upp Edith när hon kommer springande mot mig imorgon. Gosa in mig i hennes mjuka hals och njuta av nästan en hel söndag tillsammans. Känner mig tacksam för livet nu. Behövde miljöombytet som den här resan gav. Hur mår ni?
