I lördags vaknade jag upp till en dag då allt kändes fel. Tröttheten var enorm och ångesten växte i takt med att dagen passerade. Tillslut kände jag mig helt tom. En del dagar blir bara sådär fel för mig. Jag var sur och snäsig mot Kim och kände mig fel i min egen kropp. Kattskit typ. Och så insåg jag att det snart är dags för mensen. Såklart. Hur kan jag ha levt i snart 29 år utan att kunna koppla ihop mitt mående med min menscykel? Okej, min mens är inte regelbunden på klockslaget och min cykel är några dagar längre än det generella. Men jag borde väl kunna göra kopplingen snabbare. En vän berättade att det sägs att vi kvinnor bara har tio ägglossningar per år. Varför visste inte jag detta innan? Och varför är jag uppvuxen i en tid då det inte fanns något namn för snippan. Folk sade "det" eller ännu värre "dosan" ... Men det är ju såhär med kvinnokroppen, mens och allt som vi får uppleva. Det är så mycket vi inte pratar om. Nu när vi ändå är inne på mens så vill jag prata menskopp. Använder ni det? Jag har testat två gånger med en obehaglig utgång båda gångerna. Den höll inte på att komma ut igen. Och det gjorde ont att få ut den, för den fastnade nästan. Har ni några tips? Använder ni menskopp? Någon modell som ni är extra nöjd med? Något bra knix för att sätta den på plats? Många verkar så frälsta och jag vill så gärna hitta en modell som fungerar. Anledningarna till att börja är ju många och så självklara. Som det här med att det är miljövänligt, snällt mot underlivet, spar pengar, den rymmer mer än en binda eller tampong och så vidare.
