Livet alltså. Kan ni ibland känna att det absolut bästa som finns är att vara hemma, hänga i soffan och bara finnas till utan att så mycket som svara på ett sms från någon? Inte ringa någon, inte sällskapa, inte vara social och inte göra en massa coola grejer. Bara finnas till som människa och typ chilla. Det är lätt att tro att livet går ut på att vara fullbokad och uppbokad när man ser det som porträtteras i sociala medier. Events, coola tillställningar, hundra resor per år, fancy middagar, tjugo vänninor, shoppingturer, bubbel för att fira diverse och så vidare. Men det är ju inte verkligheten. Och det är ju inte där man trivs. Hur roligt det än är att göra och fixa och ses och greja och allt det där så är jag nog ändå som allra mest tillfreds hemma i soffan, med Kim och Edith, några tända ljus, något att äta, sköna tights, raggsockor och ingen bh. Det var bara det!
