Varför tror du att du har så litet klädintresse? Har det alltid varit så? Mina föräldrar är inte särskillt intresserade av utseende eller kläder så det har inte tagit så stort plats i uppväxten. Mina vänner var i perioder väldigt intresserade och jag var väl inne i svängen i tonåren och tyckte det var viktigt men senaste åren har det helt försvunnit. Tycker såklart det är roligt att se bra ut och känna mig fin men shoppar sällan och blir inte till mig över en ny tröja. Prioriterar hellre att gå hem och laga en rejäl middag, hänga med vänner osv än att gå runt i klädbutiker. Är helt enkelt hopplös med kläder och mode vilket kanske är lite befriande. Vilken/vilka är dina favoritfilm/er och varför? Tycker Bridesmaids och Dagboken var helt fantastiska. Gillar verkligen Wolf of Wallstreet, Gangster Squad och Django Unchained. Sedan är ju en redig kärlekskomedi alltid skönt att vila ögonen på. Som Crazy, Stupid, Love och What to ecpect when you´re expecting ,. och älskar Vingar av glas och Hundtricket! Har vart kär i Alexander Skarsgård sedan han bar den där söta skinnjackan, hette Johan och var lite rödhårig i Vingar av glas .. mm! Är du bra på att ge/få kritik, både positiv och negativ? Vad är ditt bästa tips när man ska framföra kritik? Oerhört svårt att säga själv. Jag hoppas verkligen att jag kan ta kritik på ett bra och sunt sätt. Jag tror det! Någon sade att när en vill ge feedback är det bra att börja med något positivt, ta det sämre i mitten och avsluta med något positivt så blir det lättare att ta till sig än att det blir en attack eller enbart negativt. Feedback, både bra och sämre är så otroligt viktigt att få. Det borde en göra oftare med allt från relationer, på jobbet och i privatlivet. Hur skulle du säga att du förändrats mest från det du var singel till att vara i ett förhållande/samboliv? För/nackdelar? Intressant och lite svår fråga! Jag var ju så ung när jag träffade Kim, skulle precis fylla 21, vilket gör att det mer känns som "personlig utveckling" än förändring i från singelliv eftersom jag inte riktigt kan se det som ett riktigt singelliv i den unga åldern. Innan vi träffades var det skola, ta studenten, avsluta med min gymnasiekille, flytta till USA, gå igenom hela det, komma hem och jobba ett halvår och sedan träffades vi ganska direkt efter att jag flyttade till Oslo. Hur som haver så älskar jag att bo ihop och har inget sug efter att bo ensam. När han pluggade en termin utomlands så bodde min kompis hos mig i 4 mån just för att jag gärna bor ihop med någon. Älskade kollektiv-formatet i Oslo även om det såklart stundtals var påfrestande så gav det massor med härliga minnen. ,. i april fyller jag 26 år och vi har vart tillsammans i 5 år. Otroligt!
