Hur äter du en vanlig dag med bebis? Min son är snart 10 veckor och jag hade tyckt det var trevligt om jag fick i mig något mer än frukost om dagarna. Han ligger gärna i babygymmet en stund och sover helt okej om dagarna så det är mer jag som inte tar mig för att fixa lunch/mellanmål. I början värmde jag matlådor men det är ju inte alltid det finns rester. Det där kan vara svårt. När man väl får en paus för att de sover eller är nöjda i gymmet etc så är det ju hundra andra grejer som man också skulle kunna ägna sig åt. Det jag själv har svårt att få i mig är lunch och mellanmål. Frukost och middag och kvällssnacks är inga problem för det fixar Kim, men just lunchen och mellanmål på eftermiddagen (som jag behöver för att orka) är lätt att missa om jag planerar dåligt. Lunch brukar jag unna mig att äta ute när det passar och om jag ändå är iväg och har jag inte fixat mellanmål så köper jag något. Inte alls ekonomiskt, men enda lösningen en del dagar. Försöker också alltid ha något ätbart med mig i vagnen. Här kommer några tips: - Gör smoothie kvällen innan eller till frukosten och häll upp i en termos som du kan ta till mellanmål. - Be din partner (om en sådan finns) eller vänner om hjälp att laga matlådor någon helg och frysa in så du har att plocka av. - Ska du ändå träffa någon vän så boka in över lunch så kan ni hjälpas åt att fixa något att käka och passa bebisarna. - Gör omelett, äggröra, halloumi, färsk pasta och liknande hemma som går snabbt att laga. - Gröt funkar också som lunch! Vad är dina bästa tips för en stel bröstrygg? Jag fick barn för 10 månader sen och min rygg har fortfarande inte återhämtat sig från graviditet och amning. Så skulle verkligen uppskatta några bra rörlighetsövningar. Det här får ett helt eget inlägg! Tack för inspiration, fotar det nästa vecka. I ett tidigare inlägg skrev du att ni skulle komma igång med veckohandling av mat igen och jag blev nyfiken på hur ni lägger upp det? Vad finns alltid med på inköpslistan och vad blir det för rätter? Hur ser en veckas måltider ut? Jag har fått intrycket av att du äter mycket färsk frukt och grönt men det kan ju vara så dyrt när det inte är säsong, speciellt bär. Hur tänker du kring det? Prioriterar du att lägga en extra slant på mat? Har du några tips på hur man kan köpa och laga hälsosam mat utan att kostnaden skenar iväg? Mat är garanterat det jag spenderar mest pengar på - och det jag tycker är mest värt att lägga mycket pengar på. Har svårt att motivera mig att spendera dyra pengar på annat, men just god och bra mat sätter jag stort värde på. Det där med veckohandlingen försöker vi sätta som rutin och det blir då att Kim drar iväg och fixar det. Vi bestämmer vad vi vill laga under veckan och kollar vad som behövs och planerar utifrån det. Nu är det dock lite satt på paus då vi har bestämt oss för att köra en rensning och äta upp det vi har. Det är så onödigt att ha hela skåpen fulla av sådant som aldrig äts (men lätt att hamna där). Några tips för att hålla ner kostnaderna: - Bloggen www.skippanudlrna.com ger många bra tips på billig och god mat. - Köp råvaror efter säsong - Undersök erbjudanden och planera utifrån det. Ofta kan man tjäna en slant på något erbjudande. - Planera måltiden utifrån det som finns hemma, inte utifrån vad man är sugen på för stunden. Och komplettera det som behövs. - Gör eget istället för att köpa färdigt. Det är både billigare, hälsosammare och godare att koka egen sylt, göra egna smoothies, rulla egna köttbullar osv. - Håll igen på ströhandlingen. Det är lätt att det blir "bara det där" och "bara det där". Försök att samla ihop och storhandla. - Laga storkok och ät resterna i matlåda dagen efter. Och spara på allt! Jag sparar på minsta lilla rest och äter det dagarna efter som plock, till någon annan rätt, på mackan, i en omelett etc. Hej bästa Fia! För några dagar sedan skrev du ett inlägg där du nämnde att du ”tidigare alltid grät när du blev arg, hulkade och inte blev tagen på allvar”. Som jag förstod det är det inte så längre. Hur övade du bort det? Försvann det av sig själv? ”Lider” nämligen av samma problem och tycker det är extremt frustrerande! Ja, det är verkligen skitjobbigt och så frustrerande. Man känner sig som världens minsta människa som inte ens kan bli arg ordentligt. Det har blivit bättre i och med att jag har jobbat bort min konflikträdsla. Och hur har jag gjort det då? Den är ju inte helt borta heller ska tilläggas. Jag har gått i terapi, bråkat med Kim (och vågat släppa fram ilskan eftersom jag känner mig trygg med honom), Skrivit brev till den jag vart arg på och suttit med när hen har läst det för att sedan kunna prata om det. På så sätt så får jag säga allt jag behöver och kommer inte av mig av mina egna tårar etc. Ungefär så. Och sedan är det nog bara att bestämma sig för att nu jävlar (ursäkta) ska jag ändra det här beteendet och börja öva. Det är inte lätt, men det går att stärka sig själv.
