SVAR PÅ FRÅGESTUND, DEL FYRA. | Sofia Ståhls blogg

Du har ju skrivit att du hade komplex förut. Hur vände du det? Bestämde du dig bara och i så fall hur? Jag stirrade mig blå på det jag ogillade och tvingade mig att hitta något fint med det. Läs mer HÄR där jag berättar ingående om hur jag har gjort för att tycka att jag är fin och göra det bästa av det jag har fått.

Hur ska jag ”ta ledigt ” från träningen en dag utan att få dåligt samvete/ångest? Mat/träning/vila är en enda cirkel som är otroligt viktigt för vår hälsa. Glömmer vi någon del tappar vi cirkeln och det blir obalans. Att ha dåligt samvete för vila är dumt då kroppen behöver återhämtning för att byggas upp och bli starkare och friskare. Det är när vi vilar & äter som vi "växer". Du får även längta till träningen vilket är otroligt bra för motivationen.

Jag har på senaste tiden känt mig så svag i kroppen. Orkar inte lika mycket som förut och mitt “jävlar-anama” känns lite bortblåst eftersom jag inte kämpar in i det sista utan lättare ger upp. Hjälp mig! Jag misstänker att du antingen är övertränad eller sönderstressad. Jag gissar att du behöver återhämtning och ändra om dina rutiner. Att lära sig att lyssna på sin kropp är en viktig nyckel till friska ben. Boka av allting och tillåt dig att bara ligga i sängen en hel dag. Ät bra mat, var slö och gör ingenting. Se över dina "måsten" och prioritera om. Byt träningsform för att få tillbaka suget, men ta först en vilovecka.

Jag har bytt gym och älskar passen jag går på. Dock blir träningen senare vilket ger sämre sömn och min pollenmedicin gör mig trött. Vill inte börja gråta igen av trötthet och förtvivlan på mina löprundor. Vad kan jag göra? Se om du kan hitta pass andra tider, prova en annan pollenmedicin som inte ger de värsta bieffekterna och planera om ditt träningsschema så det passar bättre med vardagen. Du kanske inte ska välja alla pass som går sent även om de är jätteroliga. Tänk att det är kanonbra att variera träningen så du kan byta pass och tider var tredje vecka så din sömn inte ständigt blir lidande.

Jag har svårt att hitta en hållbar balans på vila/träning och bokar gärna in veckans alla dagar till träning, ibland 2 pass/dag. Så fort jag lägger in vila tror jag att jag går upp 10 kg på 2 dagar. Ibland känns det som min fysiska hälsa leder till mental ohälsa eller tvärtom. Vad är en bra nivå och hur hittar jag ett sunt förhållningssätt utan att dra åt extremer i en eller annan riktning? Läs svaren om vila ovan. För det första är det helt omöjligt att gå upp 10kg på 2 dagar, det är bara ett ohyggligt sätt att straffa dig själv. Tänk istället att du förtjänar att vila 1-2 ggr/v eftersom du är så duktig och aktiv annars. Du behöver det för att komma framåt i träningen, få resultat och hålla motivationen uppe.

När man tappar sugen, vad gör man då, hur ska man tänka? Ta en vilodag eller kanske rent av en vilovecka. Prova någon ny träningsform, bryt invanda mönster och ta sällskap med en vän istället för att träna själv. Träningen är precis som allt annat, vi behöver variation för att utvecklas. Våga variera och våga prova nytt.

Hur ska man tänka när man springer, när det är viljan som tar slut före kondtionen? Jag vet att jag orkar springa en mil men efter 6 km blir jag så less och vill bara gå. För det första kommer du hem fortare om du springer än om du går. För det andra är det dumt att ge upp om du lyckas springa 6 km. För det tredje är det skönare att veta att du klarade av din utmaning än om du gav upp. Ta med en kompis nästa gång och peppa varandra. Eller bryt den "vanliga" löpningen genom att spurta uppför alla trappor, hoppa upp för backarna eller kuta/jogga var tredje stolpe.

Jag har världens dåligaste självskänsla & undrar hur får man bättre? Hur ska man tänka o.s.v för att få bra självförtroende & självkänsla? Lär dig att tycka om dig själv genom att inse hur mycket du vinner på det. "du måste kunna älska dig själv för att någon annan ska kunna göra det" är ett väldigt bra citat att leva efter. Som jag har skrivit förr, du blir så mycket attraktivare, friskare & gladare om du är vän med dig själv. För att inte tala om vilken härlig vän/medmänniska du blir om du är glad och stolt istället för deppad och tråkig. Se dig själv. beröm dig själv och var snäll mot dig själv, du är ju den enda du har genom hela ditt liv. DU ÄR FIN. Jag hade aldrig kommit någonstans om jag inte trodde på mig själv.

Jag undrar om du har några råd för hur man kan hantera perioder då man har svårt att få in träning i schemat, tex under tenta? Kan du själv välja att träna mindre i kortare perioder för att kunna prioritera annat? Planera din träning för en längre period där du har översikt på viktiga datum för tex. tenta/mycket jobb/resa osv. Planera sen in tunga och lättare perioder för dina träning då du kan ha en "lätt" träningsperiod med tex. mycket konditionsträning i samband med tenta/jobb/resa så slipper du känna att du missar. Jag varierar alltid min träning och varvar perioder med tung styrketräning för att sen gå in i en med fokus på kondition, vila och sen bygga upp igen. Se träningen som en berg & dal-bana som hela tiden ska varieras över kullarna.

Jag har kommit in i en period med mycket stress, fick det bekräftat att jag håller på att gå in i väggen om jag inte lägger om mina prioriteringar. Mitt problem är att jag prioriterar ALLT, jag vill klara skolan, umgås med vänner, pojkvän, familj, ha ett fint städat hem osv.. Någonstans på vägen har jag tappat mig själv och samtidigt mitt självförtroende. Känner inte att jag duger och tar åt mig och missuppfattar saker hela tiden. Hur ska jag komma ur den här nedåtgående spiralen? Du måste bryta ditt mönster! Det viktigaste är att du tar hand om dig i detta läget. Din omgivning finns kvar och stöttar dig så tänk inte på dem, tänk på dig och din hälsa. Efter att själv ha gått in i väggen har jag blivit duktig på att pausa när jag känner att det blir för mycket. Jag har slutat försöka vara perfekt i alla lägen och vågar säga ifrån mig saker. Det viktigaste är som sagt att du vågar vila och tar hand om dig själv. Bara bryt och stäng av, landa och ta et par dagar för dig själv. Krya på dig!

Förut om jag var ute och sprang var det absolut förbjudet att gå och jag var så nöjd efteråt då jag klarat springa hela rundan. Nu har jag inte samma gnista och vilja längre. Hur hittar jag tillbaka? Fråga dig varför du plötsligt inte har samma jäklaranamma längre. Du kanske behöver förändring i träningen, prova en annan runda, sträcka eller plats att springa på. Du kansje behöver en vilovecka eller springa med en vän. Sätt upp tydliga mål för träningen och skriv ner saker som peppar dig.

Jag tränar med en PT två gånger i veckan, allt har gått bra och jag följer mitt kostchema helt ut. MEN jag har kommit in i en "måste ha socker”-period och får ångest så fort jag äter något som inte följer mitt schema. Jag hatar mig själv men äter en till två kakor nästan varje dag. Hur ska jag göra? Jag vågar inte säga till min PT hur det ligger till jag vill inte göra honom besviken. För det första tycker jag att du ska välja en PT som du känner förtroende att vara helt ärlig med. Att du inte vågar berätta sanningen för honom tycker jag är ett tecken på att det inte riktigt stämmer i er kemi vilket i sin tur inte ger han möjlighet att verkligen hjälpa dig till resultat eftersom du inte ger honom all info. Jag tycker helt enkelt att du ska berätta precis hur det ligger till och be honom anpassa din kost/träning/pepp efter det. Lycka till!

Jag undrar hur du peppar och motiverar dig själv till diverse ting i din vardag? Du måste ju ha lite hängiga dagar som alla andra. Ibland känner man bara inte för att göra vissa saker och det hade vart otroligt intressant att veta hur du kickar igång dig själv? Självklart har jag iband dåliga dagar. För att ta tag i saker skriver jag en lista och bockar av. Det är så otroligt skönt att få se "måstet" försvinna genom att få ett fett kryss över sig. Är det något som jag absolut inte orkar eller vill som kan vänta så skjuter jag på den till nästa dag och samlar energi till att ta tag i det då. Men jag försöker att inte skjuta upp saker, det blir så jobbigt med dåligt samvete då.