I ditt inlägg med reflektioner över 2025 😍 skrev du bl.a " Också att jag det här året började hitta tillbaka till mig själv mer, efter år av privata påfrestningar. Det har varit så många tunga år innan så ännu ett av den graden hade varit svårt. " Eftersom jag själv känner att jag efter 2026 vill kunna säga något liknade undrar jag hur du tog dej dit. Det är lätt att säga saker som t.ex påverka det du kan påverka men släpp det andra. Hitta tillbaka till dej själv och den du är eller vill vara. Men HUR.För min del har det varit externa faktorer i privatlivet som påverkat och bidragit till det jag beskrev och när det lugnade sig så ändrades allt. Men om man har det jobbigt med sig själv och svårt att komma loss i ett mönster/beteende/mående så rekommenderar jag att söka stöd hos någon lämplig (vården/psykolog/coach/terapeut/etc). Jag började gå i terapi i samband med min utmattning 2012 och har sedan dess alltid haft en person som jag pratar med, ibland tätare och ibland mer sällan men alltid pågående. Det är den största investeringen jag gör för min mentala/emotionella/själsliga hälsa och har man möjligheten rekommenderar jag det varmt. Det gjorde också att jag har kunnat överleva de här åren jag refererade till som i mångt och mycket varit brutala i sina utmaningar och svårigheter. Och hitta tillbaka till sig själv, vem är man ens. Men jag tror det börjar med att våga möta hela sig själv där man är på riktigt. Inte ducka för det som är svårt, jobbigt, mörkt, destruktivt, etc utan att göra jobbet på riktigt. Som sagt, gärna med stöd utifrån. Jag ska snart ha mitt första barn vilket jag (och min kära man!) ser fram emot så mycket. Är egenföretagare och famlar lite kring hur jag vill/kan jobba under första året. Du som också är egen företagare med barn, hur resonerar du? Tips och tricks för att jobba hållbart så det också blir en härlig tid? Vill absolut inte känna att jag jobbat bort för mycket av vår första tid tillsammans.Vad roligt, stort grattis! <3 Det kan se så väldigt olika ut beroende på t.ex om du ammar eller ej och vad ditt jobb/företagande innebär/behöver. Men generellt skulle jag säga att om du har möjlighet att vänta med att bestämma dig helt tills bebisen har kommit och du/ni hunnit landa lite så är det nog bra i och med omställningen som blir med första barnet. Det är svårt att föreställa sig innan och veta hur man kommer känna när man väl är i det. Du kanske tänker/resonerar på ett sätt inför men på ett helt annat när du har den lille framför dig. Skulle säga att det viktigaste är att försöka hitta ett upplägg där du kan få ostörd arbetstid när du väl jobbar - säg att det är ett par timmar någon gång i veckan där din partner tar bebisen så du kan gå undan för att jobba. Att veta att någon har ansvaret gör det betydligt lättare att vara närvarande i jobbet och därmed bli mindre stressad och mer hållbar. Att kombinera bebis och jobb är inte lätt så det gäller att hitta sina sätt tillsammans med sin partner. Prata, prata, prata hela tiden löpande. Var införstådda med att upplägget kommer behövas justeras i takt med att bebisen blir större, de olika faserna kräver olika saker. Försök att släppa jobbet när du inte jobbar så du mentalt checkar in och ut och slipper bära allt på en gång. Viktigast av allt: Tillåt dig att inte ha alla svar och att våga ombestämma sig när det krävs. Bebisens första år innebär total kärlek, kaos och allt däremellan och det är så mycket som spelar in och avgör hur det blir i mående, känslor, läkning, återhämtning osv. Var rejält omtänksam mot dig själv <3
