Då och då ramlar det in kommentarer om att jag är tramsig. Alltid från äldre kvinnor som suckar över att det tramsas och att jag borde uppföra mig bättre. Herregud vad hon tramsar, skriver de irriterat. Varje gång blir jag glad, deras irritation till trots.Hurra för att jag fortfarande, snart 40 år gammal, har tramset i mig. Tack för att skrattet är en given del av det mesta och tack gode gud att det här med att inte ta sig själv på så stort allvar finns. Om tramset inte får plats blir allt så oerhört tungt att bära. Jag hoppas att det får fortsätta finnas närvarande ända in i graven för gudars så tråkigt det blir annars! 🥰
