Nämen HALLOJ augusti!!! Kände sinnesfrid när jag insåg att det är augusti och det bara är två veckor kvar av semestern. Så mycket längtar jag till arbetshösten och allt vad den innebär. Igår låg både Edith och jag däckade i någon form av trötthetskoma. Vi var sura, tålamodet brast och större delen av dagen ägnades till att kramas i soffan. Mysigt och frustrerande på samma gång enligt mitt mode. Idag vaknade vi båda med en helt annan känsla, gissningsvis pga att det är lättare i luften och vi har vilat oss i form. Nåväl, nu lämnar jag ordet till er. Det är dags för månadens bikt! Välkomna! Jag vill påminna om att läsa igenom kommentarsfältet. Där finns massor med verklighet, mänskliga känslor och alla möjliga reflektioner. Där finns medmänsklighet, värme, ångest och livsöden. Berättelser från verkligheten som så många av oss har upplevt, relaterar till eller kommer gå igenom. Upplägget: Att få skriva av sig och faktiskt försöka formulera det där som känns är för mig en självklar del i att må bra. Det blir lätt ett inre kaos när tankar trasslar omkring i skallen utan sammanhang. Jag skriver ofta ner mina tankar och känslor här inför er, men det bästa som finns är när ni tar ordet och delar med er av det som pågår hos er. Se det här inlägget som en chans att skriva av er – att dumpa det som känns jobbigt, glatt, svårt eller förvirrande. Detta är helt enkelt ett tillfälle att få tömma sig. Självklart går det bra att vara anonym. Självklart får ni dela med er av sådant som glädjer er, lyfter er och inspirerar er precis lika mycket som det motsatta. Detta är erat forum.
