Kära ni . Vill verkligen tacka alla er som har bidragit till inlägget om "matångest". Ni är snart fyrahundra personer som berättat att ni känner igen er eller lider av det här. Tänker på er och alla bakom som inte vill dela med sig av sitt privataste i en blogg. Det är så fruktansvärt många som är drabbade. Som vaknar varje dag med en klump i magen för att det här med maten är förenat med ångest. Fan. Helvetes jävla fan. Mat som är något av det mest fantastiska vi har. Vi får äta oss mätta och de flesta av oss vet att det finns mat på bordet varje dag. Ändå är det så många som mår så fruktansvärt dåligt av det här. Som tycker det är komplicerat och stressande. Jag vet inte vad jag kan göra för att hjälpa er. Känner att det måste göras något men har fastnat i vad. Det gör ont i mig att förstå hur vanligt det här. Vi behöver ta det på allvar. Den här matångesten kommer förgöra oss. Unga människor ska inte behöva gå genom livet med en klump i magen för vad som ska ätas eller inte ätas. Vi har så mycket annat att tänka på och stressas av som det är. Vill bara skicka ut en kollektiv gruppkram och säga att jag tänker på er och jag försöker komma på något smart som kan bidra. För vi behöver vända på den här steken nu. Matångesten ska utrotas. Att ni berättar om den såhär är ett stort och viktigt steg. Ju fler som vågar berätta desto lättare kommer det bli att ta på allvar. Tack för att ni finns. Ni är fantastiska!
