Det här är en söndag för några veckor sedan. Jag och min bästa Ida skulle äntligen ses efter att ha försökt få ihop det alldeles för länge utan att lyckas. Hon kom hem till oss och gosade med Edith (läs: typ åt upp henne pga. cute aggression). Jag hade önskemål om att hänga utomhus så vi tog på oss kläderna och klev ut i det som visade sig vara en helt magisk dag med klarblå himmel och sol. Jag menar, titta bara ↓ Jag bad Ida fota mig till bloggen, vilket hon gjorde med bravur. Fick typ 19 bilder på några sekunder. Van bloggkompis! Jag vet för övrigt aldrig hur jag ska stå på bilder. För att ha bloggat i sju år så är jag förvånansvärt kass på att posera. Försöker ibland få till de där "levande" bilderna som många är så duktiga på - att det liksom är fångat "in the moment" och bara råkade se rätt perfekt ut. Min version av detta blev den nedan, drar lite i vagnen och tar ett kliv framåt och tittar på barnet. Jadå ... Återgick till att fota lättare saker, som havet ↓ Och bebisen ↓ Så gav vi oss på några selfies (sju för att vara exakt). Ida är en av mina närmaste vänner. Vi lärde känna varandra genom att Kim frågade om han fick bjuda in en tjejkompis till min förfest, hon var nyinflyttad i stan och han trodde att vi skulle gilla varandra. Det var bara det att ingen (inte ens Kim) som skulle komma på min förfest dök upp, förutom Ida. Så vi satt där, två främlingar i min lägenhet. Och tack och lov så gillade vi varandra och bara några månader senare åkte vi till Thailand i två veckor. Efter diverse fotande promenerade vi vidare längs med bryggorna. Solen började gå ner och jag kunde inte låta bli att fota ännu en solnedgång. Var "tvungen" att klättra upp på den där grejen som är vid Henriksdalshamnen. Och fick tydligen en penis på köpet. Försökte mig på något smidigt men gled mest runt. Magmusklerna är inte riktigt på plats än. Sådana här spontana dagar ger mig ro i själen. Fint!