Nej men! ÄR det Sjödén!? JAmen det är det ju! Skrek jag och kastade mig av cykeln. Det var måndag morgon och jag cyklade i godan ro in till stan för att spela in ett avsnitt av min podcast Ofiltrerat. Var alldeles för tidig. Alltså, onödigt tidig och fattade inte riktigt varför. Höll på hemma med klädfrustration pga inget kändes skönt på kroppen och hade inte fokus att starta igång något annat så cyklade iväg tidigt för att ha något att göra. Så plötsligt! Där kom hon gåendes över gatan, den ljuvliga projektledarN som anställdes i mitt bolag för 4,5 år sedan: Sjödén! Lurig såg hon ut också. Vi såg varandra nästan samtidigt, både lika förvånade men ändå inte. Hon utbrast "Jag VISSTE att vi skulle ses!!" och syftade på att en högre makt - Universum givetvis - hade gett henne den förmaningen. Vi jobbar 100% med universum närvarande i allt vi gör, no joke. Båda vad lika förvånade över att jag faktiskt också såg henne när hon kom gåendes. Jag brukar vara så i min egen värld att jag inte ens ser folk jag känner på två meter avstånd - men det var såklart därför jag hade cyklat in precis när jag gjorde, för att vi skulle mötas precis just här. Lurig som sagt, ni ser ju. Och jag blev till mig i trasorna över detta spontana möte. "Hur har du haft det i helgen egentligen, det har pågått saker" sa hon, "ohja! JA, du kände på dig alltså" svarade jag och uppdaterade. Så vips ändrades min energi och jag fick landa lite. Tack Sjödén som frågade och lyssnade och som känner mig så väl efter dessa år. Tänk vad fint det är att få ha människor i sin närhet som känner en på riktigt och tar sig tiden att fråga och ställa följdfrågor. Det är på riktigt något av det finaste jag vet i relationer, att ställa följdfrågor och att få följdfrågor ställda till sig. Ahhh. Det var som att hela jag pös ut. Ibland gör det hela skillnaden att bara få säga saker högt. Tackar tackar. Så vinkade vi hejdå, jag cyklade iväg och på gatan mötte jag en person som jag ligger i en pitch med för ett stort uppdrag. Swoshade förbi i en väldigt fart tog det absolut som ett gott tecken. Men gud där var han också! Universum är med. Det här blir en bra dag.
