Efter tre dagar på sofflocket är jag redo att kapitulera. Jag har sällskapat med telefonsamtal, snurrat runt i filtar och knaprat hjälpande mediciner. Jag har provat den glamourösa varianten av att vara sjuk i form av "mysa ner mig med nybakt äppelpaj, sex and the city & tända ljus" men blev så uttråkad att jag genast skådade bluffen. Att vara sjuk är inte det minsta underhållande men antagligen oerhört nyttigt då jag måste möta mina sämsta sidor; ligga helt still utan att bli rastlös, ha tråkigt och göra så lite som möjligt.
