Dagens version av idag blev aningens annorlunda från vad som tänkt. Mitt sömnbehov knockade mig och gav mig en oväntad sovmorgon, regnet hindrade mig inte från att ta en lång promenad till min terapeut och lunchen försvann för en bagel. Ibland får vi bara gilla läget och låta det bli som det blir, hur härligt det än är att planera. Nu sitter jag på ett café och läser era ord om hetsätning. Ni berör mig och jag vill bara krypa in i skärmen och samla oss alla i en stor gruppkram. En sådan där som man gjorde på skolgympan i lågstadiet när man lekte med ett stort skynke som såg ut som en luftballong. Hur som helst. Nu ska jag skriva klart på ett stort träningsjobb som kommer i flera nummer av VeckoRevyn i vår. KRAM till er! .
