Förra veckans glada, pigga och välmående uppdatering (läs här!) känns som ett hån mot den här veckans. Det började med att jag blev sjuk i söndags och fick feber, halsont, huvudvärk, frossa och det där vanliga. Ställde in allt på måndagen och däckade fyra timmar i soffan på dagen. Helt utslagen. Lyckades ta mig till kontoret igår på ren vilja men insåg sen att det var en dum idé. Halsen och huvudet kändes värre igen. När vi gick och lade oss igår så fick jag ingen luft genom näsan pga. så täppt, halsen slemmade och gjorde ont. Efter att ha försökt somna ett tag så klev jag upp för att försöka snyta loss lite skräp. Jag snöt, det slemmade, fick ännu mindre luft, hostade, snöt igen, näsan täpptes helt, fick någon typ av halsbränna som kändes som en äcklig klump som blockerade halsen vilket gjorde att även halsen täpptes till, försökte harkla loss slemmet men gjorde missen att stå framåtböjd så magen tryckte på vilket gjorde att jag kräktes i handfatet, reste mig hastigt och fick ännu ondare i skinkan där någon form av nerv eller foglossningstendens skickar knivar när den belastas. Tillslut satt jag mig på toaletten och grät högt av frustration, vilket visserligen gjorde det lite lättare att andas. Kände mig rätt ynklig där jag satt och tänkte att jahapp, detta är ändå bara början. Lyckades till slut somna och idag har bacillerna flyttat ner till stämbanden så har knappt någon röst. Det är verkligen ett äventyr att vara gravid. Från att ha mått skit första tiden, till att känna energin återvända och plötsligt känna sig som sig själv igen till den här lätt utmanande statusen. Försöker att ta kloka beslut och boka om saker så att jag får en riktig chans att vila och bli frisk. Upplever en enorm skillnad i att när man är sjuk som icke-gravid så kan man på något sätt ofta bita ihop och ignorera det en stund om det behövs och ändå lyckas återhämta sig på relativt kort tid, men som gravid så är det prick omöjligt för att kroppen brottar fysiskt ner en direkt som du inte lyssnar. Det går inte att bara ignorera och återhämtningen är betydligt längre. Känner ni igen detta? Har inte orkat ta någon ny bild så de här två klena mobilbilderna från i slutet på förra veckan får duga för nu. Jag går alltså in i vecka 21 idag vilket betyder att halva graviditeten faktiskt är gjord. Det känns lagom långt kvar till oktober och förutom detta skitmående precis nu så trivs jag som gravid. Magen ändrar sig lite hela tiden och igår kväll så såg den väldigt gravid och rund ut även framifrån. Ja det var dagens bikt från mig. Hur mår ni?
