Nytt sedan sist: Mår fortsatt bra och känner mig pigg! Lyckades komma in i något jobbmode i måndags och rev av 15 intensiva timmar. Det i sig är inte alls optimalt men det var så skönt att känna att orken fanns kvar, jag var inte tom på energi dagen efter och det var lustfyllt nästan hela tiden. En viktig känsla efter våren med sämst självförtroende och energi. Är också tacksam för att bäckenet håller sig smärtfritt. I och med Kims marathon i lördags så gick vi 14 000 steg och jag behövde bara ha stödbältet sista timmen. Märkte dock hur oerhört stel jag är i ländryggen när syrran var gullig och masserade en stund när vi käkade lunch så har bokat in en massage hos henne i helgen. Men sammanfattningsvis så mår jag bra och är så glad över att få uppleva en sådan här period också, speciellt eftersom man aldrig vet hur länge det får hålla i sig. Åhja! Höll på att glömma en annan grej! Min irritation! I vanliga fall har jag gott om tålamod och rätt mycket överseende med människor och dess beteenden. Nu blir jag irriterad, arg och frustrerad på folk flera gånger om dagen. Alltifrån att någon kliver ut i cykelbanan med näsan i mobilen (jag vrålar) till hur vänners chefer behandlar dem illa till att någon säger något märkligt. Och ilskan jag känner när jag tappar saker .. herregud. Och eftersom jag är ovanligt klumpig och saker flyga ur mina händer så blir jag förbannad för detta varje dag. Grät en skvätt av ren frustration när jag böjde mig ner (jobbigt) för att låsa fast låset i cykelstället och slog huvudet i styret på vägen upp. Träning: Tränade hemma på balkongen i söndags och med min PT igår. Utöver det har jag promenerat och cyklat mycket. Magen: Nu syns sparkarna även utanpå!! Så förvånad jag blev när jag såg en för första gången! Det har bara hänt två gånger men det märks verkligen att hen blir starkare där inne ♥. Magen känns rejäl (även om det kanske inte syns på dessa bilder) och alla jag träffar påpekar hur stor den är. Antingen så är den stor för sin ålder eller så är det bara att den utstrålar något extra köttigt. Vi hann fota av några snabba mobilbilder innan jag cyklade hem i ösregnet tidigare idag. Blev dyngsur och skitsur. Prylar: Nu är vagnen beställd så den kan vi sätta check på. Och efter att ha haft vår lilla neongröna lilla Renaualt Clio (Rhonda) i ett par år så var det nu dags att ta byta ut henne till något större och säkrare. Så nu är vi med kombi och som Kim sa "detta är nästan mer vuxet än att gifta sig och få barn" ... nja, kanske inte riktigt men kombi ändå! Han (bilen) heter Bööje (Börje på halländska) och är nu välkomnad till familjen. Nästa grej är att lösa det här med någon liten babysäng som kan passa i vårt sovrum som inte har mycket extra utrymme. Och något litet och smidigt skötbord. Veckans fråga: Vi tänker att den lilla får sova mellan oss första tiden i och med nattmatning och mycket vakenhet. Ni som gjort detta, har ni några tips? Vad sover den lille i? Babynest? Går det att slappna av och sova eller är man livrädd för att råka rulla på den lilla gullegrisen? Och om ni har några tips på smala babysängar och skötbord som tar minimalt med plats (har dessvärre inget stort utrymme för det) eller andra lösningar så är vi så tacksamma för alla tips! Hur mår ni som också är gravida? Berätta gärna!
