Livet är så märkligt just nu. På ett sätt så är allt nästan precis som vanligt, förutom att jag jobbar mindre och har vart hemma sedan jag började trappa ner förra måndagen. Och på ett sätt är ingenting som vanligt och vår verklighet kan när som helst ändras. Det är så spännande (och ibland frustrerande) att inte veta när det drar igång. För det mesta så njuter jag av den här tiden eftersom den aldrig kommer tillbaka. Den dagen då det förhoppningsvis bakas ett syskon så kommer vi ha fullt upp med att vara småbarnsföräldrar åt den här lilla parveln så gissar att den graviditeten kommer bli rätt annorlunda. Igår vaknade jag helt på fel sida och kände mig dränerad, skitsur och allmänt deppig. Det övergick till dåligt humör och jag var rätt trist att umgås med under större delen av dagen. Idag är allt helt tvärtom om jag vaknade pigg, kände mig relativt utvilad och hade lite kraft i kroppen (som dock bytts mot en ryggvärk såhär på eftermiddagen). Vi hade tid hos barnmorskan vid nio och gick en promenad efter (och jag kunde gå i nästan normal promenadtakt för första gången på länge, nästan schwung i steget ...). Bebisen ligger "fixerad som en kork" enligt barnmorskan och allt ser bra ut. Hen ligger också något över kurvan nu, vilket stämmer bra med min plötsliga superhunger som vart den senaste veckan. Det känns skönt eftersom vi för bara ett par veckor sedan låg något under kurvan, så cool kroppen är ändå. Den vet precis vad den behöver för att baka det här lilla livet på bästa sätt. Nu är det alltså bara att vänta. Om förlossningen inte drar igång själv innan onsdag så ska vi på ett ultraljud (eftersom jag är i vecka 42 (41+0) då) och då får vi även frågan om att delta i en stor studie som görs på många sjukhus i Sverige. De undersöker om bebis och mamma mår bättre av att bli igångsatta i vecka 41 istället för i vecka 42. Vad har ni för erfarenheter av igångsättning? Någon som är med i studien? Ja, det var nog allt för nu. Här är några mobilbilder från igår ↓ › Tog mitt dåliga humör och åt en andra frukost på Magnus Johanssons bageri och bunkrade blogginlägg. › Satt en hel del i soffan. Här väntar vi på mäklaren och fotografen som skulle fota vår lägenhet. Vi ska lägga ut den som kommande försäljning då vi letar nytt och det känns skönt att ha allt klart när vi, förhoppningsvis, hittar vårt nya hem. Vi vill bo kvar i Hammarby Sjöstad (alternativt Sickla eller Järla Sjö) och vill egentligen bara ett rum till så småningom. › En bild från balkongen. Vädret var helt magiskt igår! Det förbättrade humöret så pass att jag bad Kim ta med mig ut på en promenad. Är så kär i hösten. › Och så avslutade vi kvällen på samma sätt som alla andra kvällar nu för tiden. I soffan, chillar med magen, ser bebisens volter, äter saker och tittar på The Killing. Känner mig oerhört tacksam som får uppleva detta!
