Jag lyckades knäcka någon kod ikväll. Plötsligt föll den där berömda poletten ner och allt kändes så löjligt självklart. Man behöver bara bestämma sig. Alltså verkligen BESTÄMMA sig. En av anledningarna till att jag tyckte att amningsavslutet var så jobbigt och blev så långdraget var att jag aldrig riktigt bestämde mig. När jag väl bestämde mig så slutade vi ju från en dag till en annan och det gick smidigt. Nu ikväll så bestämde jag mig för att natta Edith i sängen (efter att ha nattat henne i vagnen sedan det var 30 grader i rummet i somras) och börja med en läggning som innebär få flaska i sängen och somna. Inget vaggande och inget grejande. Och när jag bestämt mig så blev det så. Hon var inte ledsen som jag trodde hon skulle vara, hon blev snarare rätt arg men lugnade sig snabbt och efter 35 minuter som var utan den kalabalik jag räknat med så somnade hon som en sten. Och jag tänker på det här med att bestämma sig. När vi väl gör det i livet så kommer det så fantastiskt mycket gott med det. Det kan vara fruktansvärt jobbigt att ta besluten, men känslan av att ha bestämt sig är ju förlösande. Och då blir det plötsligt så lätt. Man liksom vilar i sitt beslut och står stadigt i det. Jag har ju också hållit på och grymtat om hur fasen jag ska få ihop det med träningen nu när det är så mycket med jobb och bebis och vardag och typ livet men så inser jag att det bara är att BESTÄMMA mig för någon dag, någon tid och någon jäkla träningsform och sedan bara köra på det. Håll inte på och krångla så mycket. Bestäm, sedan gör. Ja. Fy jäsiken så behagligt det känns att få lufta de här tankarna med er. Har ni något som ni behöver ta ett beslut och bestämma er för?
