Så roligt att ni hade frågor om företagande! Många bra, kluriga och intressanta frågor som jag gör mitt bästa för att svara på. Fråga gärna mer i kommentarsfältet om ni undrar något mer. Det blev långt så delar upp det på flera inlägg. Nu kör vi! Hur upprätthåller du en bra självkänsla (uppfattar det som att du har det) i ditt arbete? Hur hanterar du motgångar? Tack! Det glädjer mig. Jag har lärt mig att separera mitt arbete från min person, alltså tar jag inte saker personligt. Sorterar fakta och känslor vilket gör att kritik eller sådant som inte blir som tänkt inte går in i mig som människa - nu. Det var annorlunda förr. Ett exempel är när jag för många år sedan höll jag på att gå sönder och sov dåligt på nätterna när jag låg i förhandling om ett stort årsavtal och personen jag förhandlade med var förminskade och kontraktet drog ut på tiden. Katastroftankarna åt upp mig och allt gick rakt in så att säga. Med det sagt så kan det såklart väcka massor med känslor och vara skitjobbigt ändå, men att ha lärt mig sortera och stärka min självkänsla gör all skillnad. Skulle även säga att driva eget företag är en enorm personlig utveckling i sig där man tvingas växa, utmanas, utvecklas, ifrågasätta, stärka och jobba med sig själv. Det plus att jag går regelbundet i coachning och tidigare i terapi har gjort stor skillnad. Med det sagt så är motgångar och att saker inte blir som man vill eller tänkt en del av företagandet och jag försöker att lära mig av det och sortera vad jag behöver plocka med mig framåt. Hur hanterar/hanterade du stressen kring ekonomi? Att aldrig riktigt veta hur nästa halvår ser ut med pengar? Hur lång tid i förväg planerar du ekonomiskt i företaget? Det har varierat. Det som påverkat mest är nog var jag befunnit mig inombords. I början var det bara att köra på, när jag sedan blev sjukskriven var det mängder med katastroftankar och ångest över att jag förstört allt och aldrig skulle lyckas komma igen. Efter det och åren innan jag anställde så pendlade jag mellan att känna lugn och katastrof. När jag anställde min projektledare kom en ny känslan av ansvar då jag nu ansvarar för två personers försörjning. Det var ovant i början, samtidigt som det ger en helt ny känsla av tillit och trygghet eftersom vi är två som jobbar tillsammans. Nu känner jag att de här tio åren som företagare (och min egen personliga utveckling) har gjort att jag landat i någon slags tillit. Tänker ofta "vad är det värsta som kan hända" och är prestigelös i att man ibland får tänka om för att få det att gå ihop. Har som strategi att aldrig lägga äggen i samma korg utan sprida ut verksamheten på flera ben. Några uppdrag behöver ge stabila månadsarvoden som man kan räkna hem för hela året eller många månader i taget och några är mer uppdragsbaserade och periodvis. Vi jobbar inte efter budget eller någon ekonomisk plan utan är mycket här och nu, vilket innebär att vi utvärderar och förflyttar oss snabbt beroende på hur vi ligger till. Har SÅ många frågor! Var ska man börja?! Hur ska man veta om man har en bra idé? Hur peppar man och tror på sig själv och sin idé? Hur vågar man? Hur man ska börja beror nog på hur man är som person. Behöver du trygghet, översikt och ha räknat ut allt i minsta detalj eller är du mer gå på feeling, gasa och kör det löser sig längs vägen? Identifiera vad du behöver och utgå från det. Jag är det sistnämnda så behöver hitta till naivitet, storhetsvansinne och NU KÖR VI BARA JAG HAR FEELING HÄNG MED-känslan för att starta igång nya grejer - eller avsluta grejer för den delen. Utifrån hur jag funkar kan jag bara svara att när Feeling infinner sig så vet jag om det är bra eller inte. Har tappat räkningen på hur många gånger jag behövt ta olika beslut under åren i mitt företagande och alla har varit baserade på feeling och intuition. Exempel: Tacka nej till jobbet som chefredaktör för Womens Health Sverige trots att det var fin titel, coolt uppdrag och massor som lockade. Men det rimmade inte med mina värderingar, gick emot hur jag vill förmedla hälsa och skulle innebär att jag gav upp mycket av mitt egna varumärke. Velade mellan att anställa (svindyrt, har aldrig varit chef, visste knappt vad för typ av tjänst jag kunde erbjuda, plus att knappt någon hade assistent då) eller att bara ta in någon på praktik - men visste att jag behövde våga satsa och investera i en person för att det skulle bli det jag önskade och behövde för att växa. Anställde min projektledare Elin och det är ett av livets bästa beslut. Anställde Elin och samma månad som hon började fakturerade jag närmare flera hundra tusen kronor för bara den månaden, vilket då var en av mina bästa månader någonsin - trots det sade vi upp alla fasta uppdrag (var bloggare och redaktör för Metro och Metro Mode) och började om från noll. Hade en stark känsla av att vi behövde börja om och vågade hoppa av trots att det var någon slags peak - bara månader senare var Metro på väg i graven . Var tidigt ute med min sajt för personlig träning online, Aetas, som var en viktig och bra inkomstkälla. Hela branschen för PT-online exploderade snabbt och plötsligt ändrades klimatet - jag kunde inte längre stå för det som förmedlades och lade ner trots stort inkomstbortfall. Fyra år senare föll allt på plats när jag förstod hur jag kunde få ihop mina värderingar, den coachande delen och inte förknippas med PT-online: Sms-tjänsten föddes och lanserades! Vågade igen avsluta när det gick som bäst pga intuition och värderingar och vågade starta upp en helt ny typ av tjänst som (vad jag vet) inte finns någon annanstans. Om jag ska ge ett konkret råd: Du behöver våga kasta dig ut. Det spelar ingen roll hur många affärsplaner, uträkningar eller budgetar du gör - du behöver pausa från konsekvenstänket, tro på dig själv och våga köra. Vad är det värsta som kan hända? Filura på den en stund och lämna det sen. Gör det bara!
